Estland, Lettland och Litauen vill att EU förbjuder frakt av rysk spannmål genom unionen, efter att lastningarna i ryska Östersjöhamnar mer än femdubblades i september. Frågan är vad det skulle göra med svenska bröd- och vetepriser.
Baltikum kräver stopp på femdubblat ryskt spannmål
De tre länderna har skrivit gemensamt till Europeiska rådets ordförande António Costa och kommissionsordföranden Ursula von der Leyen. Reuters rapporterar att det står i brevet att:
EU får inte bli en kanal där Ryssland kompenserar för de ekonomiska konsekvenserna av sin egen aggression.
Estlands statsminister Kristen Michal ska ta upp frågan vid nästa möte i Europeiska rådet, enligt samma källa.
Frågan kommer nu för att spannmålet har bytt väg. Lastningarna i ryska hamnar i norr steg till 1,16 miljoner ton i september, mer än fem gånger augustinivån på 216 000 ton. Samtidigt föll lastningarna i Svarta havet och Azovska sjön från 1,39 miljoner ton till 201 000 ton, enligt Splash247 med hänvisning till analysföretaget IFCHOR Galbraiths.
Bakom omläggningen ligger ukrainska attacker. Normalt går mer än 70 procent av Rysslands sjöburna spannmålsexport via Svarta havet. I augusti var exportkapaciteten nere på omkring 40 procent av det normala, skrev Realtid i september.
Vetet har blivit billigare, inte dyrare
Priset rör sig åt andra hållet än kravet antyder. Vetet noterades den 13 oktober till 667 cent per bushel, 7,6 procent lägre än en månad tidigare men 33 procent högre än för ett år sedan, enligt Trading Economics. Det är omkring 245 dollar eller 2 450 kronor per ton.
Dagens PS rapporterade den 21 september att matmomsen döljer skenande vetepriser. Vetet låg då på 2 630 kronor per ton. Uppgången på årsbasis har krympt sedan dess.
Sverige odlar mer spannmål än landet använder och påverkas bara indirekt, genom världsmarknadspriset, skrev Realtid. Skörden väntas bli knappt 5,9 miljoner ton, varav 3,2 miljoner ton höstvete, enligt Jordbruksverket. Septembervolymen i de ryska hamnarna motsvarar drygt en tredjedel av den svenska höstveteskörden, enligt Dagens PS beräkning.
Luckan som EU lämnade öppen 2024
Det finns ett skäl till att svenskt utbud inte berörs. Sedan den 1 juli 2024 har EU tullar på spannmål från Ryssland och Belarus satta så att de i praktiken stoppar importen. Spannmål som bara passerar genom EU på väg till köpare i andra länder lämnades utanför, enligt rådet. Det är den luckan de tre länderna nu vill stänga.
Estlands utrikesminister Margus Tsahkna meddelade den 1 oktober ett eget förbud mot att rysk och belarusisk spannmål fraktas genom landet. Ryssland och Belarus har dock inte använt Estland för sin spannmålsexport, så åtgärden är förebyggande, uppger Kyiv Independent.
PS analys
Påverkas brödpriset i Sverige? Knappt, och det går att räkna på. Det krävs 1,25 kilo vete för att få ett kilo vetemjöl, och 0,71 kilo mjöl för att få ett kilo bröd, enligt Agronomics. Ett kilo bröd bär alltså 0,89 kilo vete, värt 2,17 kronor vid dagens pris.
Därför blir utslaget litet. För ett år sedan var samma vete värt 1,63 kronor per kilo bröd, så hela uppgången på 33 procent det senaste året är 54 öre. Månadens nedgång på 7,6 procent är 18 öre. Skulle ett förbud lyfta världsmarknadspriset tio procent stannar det vid 22 öre per kilo bröd. Resten av brödpriset är arbete, energi, förpackning, transport och handelns marginal.
Till det kommer att förbudet inte tar bort spannmål från marknaden. Det ryska vetet säljs till samma köpare i Nordafrika, Mellanöstern och Asien, bara via en dyrare och trängre väg. Det som pressar ryska exportörer är hamnavgifter och längre resor, inte en global brist.
Läs även: Hackare kapade kylsystemen i 200 butiker – mat för miljoner slängd
Läs även: Tio gånger starkare is kan ersätta betong i Arktis
