Världens rikaste familjer har för första gången sin förmögenhet i alternativa investeringar än i aktier och obligationer. Samma typ av placeringar säljs nu i fondform till allt fler förmögna privatpersoner, men i år har flera förvaltare begränsat uttagen när kunderna velat ha tillbaka pengarna.
Nu har de förmögna mest pengar utanför börsen – 60 procent
Private equity, privata krediter, infrastruktur och andra alternativa tillgångar utgör nu 60 procent av portföljerna hos familjekontor som förvaltar en enskild familjs förmögenhet, och för första gången väger de tyngre än traditionella tillgångar som aktier och obligationer.
Det visar en undersökning som BNY Wealth gjort bland 290 familjekontor med minst 250 miljoner dollar att placera och som CNBC rapporterar om.
CNBC förklarar skiftet med att ett fåtal bolag står för en allt större del av börsvärdet, att oron för ihållande inflation består och att aktier och obligationer allt oftare rör sig åt samma håll, vilket gör att obligationerna skyddar sämre när börsen faller.
John Woods, investeringschef för Asien på den schweiziska privatbanken Lombard Odier, säger till CNBC att det mesta av de nya pengarna kommer från nytt kapital och överskottslikviditet. ”Det här är ingen storskalig rotation bort från de noterade marknaderna”, säger han.
Fonderna har sänkt trösklarna
Placeringarna sprids nu nedåt i förmögenhetsskalan. Hos JPMorgan Asset Management har förmögna privatkunders alternativa tillgångar i Asien och Stillahavsområdet ökat med 40 procent på ett år.
Woods förklarar spridningen med evergreen-fonder, som saknar slutdatum, och halvlikvida fonder, som har sänkt minimibeloppen och förenklat administrationen jämfört med traditionella riskkapitalfonder.
Kunderna får i regel ta ut pengar en gång i kvartalet, men sammanlagt högst fem procent av fondens värde, eftersom fondernas innehav inte går att sälja snabbt. ”Bredare tillgång är inte samma sak som likviditet”, säger Dan Watkins, JPMorgan Asset Managements Asienchef, till CNBC.
I år har flera fonder tvingats slå till spärren. I Blackrocks kreditfond HPS Corporate Lending Fund begärde investerarna under första kvartalet uttag på cirka 1,2 miljarder dollar och fick ut omkring 620 miljoner.
Kunderna i den schweiziska kapitalförvaltaren Partners Groups evergreen-fond Global Value begärde under andra kvartalet uttag motsvarande 9,8 procent av fondens värde, och förvaltaren aktiverade spärren på fem procent. I båda fallen fick investerarna alltså ut ungefär hälften av det de begärt.
Cevians medgrundare Christer Gardell skrev i juni i en kommentar till EFN att problemet är en obalans mellan djupt illikvida tillgångar och fonder som marknadsförts med likvida uttagsvillkor, och att ”strukturerna testas brutalt nu när det finns en oro kring att private equity-tillgångarna är övervärderade”.
EQT-aktien föll på Partners Groups besked
EQT-aktien, där Investor är största ägare, föll nära 7 procent på Stockholmsbörsen den 3 juni efter beskedet från Partners Group, eftersom även EQT säljer evergreen-fonder till förmögna privatpersoner och marknaden befarade samma uttagstryck i EQT:s fonder.
EQT meddelade samma dag att uttagen ur de egna evergreen-fonderna under andra kvartalet var mindre än 0,5 procent av fondernas substansvärde.
Sedan dess har pengarna fortsatt att komma in i EQT:s evergreen-fonder, som tog in 0,9 miljarder euro netto under tredje kvartalet, enligt kvartalsredogörelsen den 15 oktober. I samma kvartal lanserade EQT en ny evergreen-fond för förmögna privatkunder som investerar i Asien och Stillahavsområdet.
