Investerarlegendaren Ray Dalio höjer tonläget om USA:s skuldbomb. I en ny intervju beskriver han krisen som en hjärtattack i slow motion och spår att landet kan bli oigenkännligt inom fem år. Dagens PS har följt utvecklingen löpande. Här är det samlade läget.
Ray Dalio varnar för finansiell hjärtattack
USA:s räntekostnader beräknas passera 1 039 miljarder dollar i år. Det är mer än försvarsbudgeten, mer än utbildningen, och nästan lika mycket som hela Sveriges BNP.
Ändå fortsätter upplåningen. 166 miljarder dollar i månaden, stigande till 181 miljarder från oktober. Dagens PS har tidigare rapporterat om hur skulden riskerar att öka med ytterligare 7 biljoner dollar fram till 2036.
Det är i den kontexten Dalio nu talar klarspråk. I en intervju med Fortune jämför Bridgewater-grundaren skuldutvecklingen med en åderförkalkning som sakta täpper igen en artär.
Hjärtattacken, menar han, är bara början på en ”stor turbulens”.
”Mina barnbarn och barnbarnsbarn som ännu inte är födda kommer att betala av den här skulden i devalverade dollar.”
Siffror som talar
USA spenderar 7 biljoner dollar om året. Intäkter: 5 biljoner. Mellanskillnaden finansieras med lån. Budgetunderskottet når enligt OMB 2,06 biljoner dollar i år.
Kongressens budgetkontor landar på 1,85 biljoner.
Räntekostnaderna ensamma slår 19–20 miljarder dollar i veckan. Nästan tre gånger nivån från 2020.
Bara under årets tre första månader: 270 miljarder.
Läs mer:
Här kan du följa USAs statsskuld i realtid
Som vi rapporterade i april motsvarar skulden 235 000 dollar per hushåll. Att betala av den skulle kosta varje familj 166 000 kronor om året, enligt Brookings Institution. Forskaren Jessica Riedl konstaterar att skattehöjningar enbart på de rikaste inte räcker.
Fem kriser samtidigt
Det som gör Dalios analys särskilt oroande är att skuldkrisen inte står ensam. Han identifierar fem samverkande krafter:
Politisk polarisering vid historiska nivåer. Rivaliteten med Kina och geopolitiska flashpoints kring Irans Hormuzsund. Klimatrelaterade kostnader. AI som både produktivitetsmotor och jobbförstörare. Och skulden som binder ihop alltihop.
Dalio drar en parallell till Suezkrisen 1956, då Storbritanniens imperiella övermod krossade förtroendet för pundet. En amerikansk militär motgång i Hormuzsundet, menar han, skulle kunna göra samma sak med dollarn.
Tungviktarna slår larm
Listan över dem som varnar växer. Federal Reserves ordförande Jerome Powell har sagt att skuldbanan ”inte kommer sluta väl”. JP Morgans vd Jamie Dimon och ekonomhistorikern Niall Ferguson vid Hoover Institution höjer rösterna.
Redan i april rapporterade vi i Dagens PS att Trumps planerade försvarsbudget på 1 500 miljarder dollar kan addera ytterligare 7 biljoner till skulden fram till 2036.
Realtid rapporterar samtidigt Maya MacGuineas vid Committee for a Responsible Federal Budget: ”Marknader tolererar bara vår ohållbara upplåning så länge. Risken för en finanskris ökar för varje dag.”
Ferguson har länge varnat för att stormakter förlorar sitt inflytande när skuldkostnaderna passerar försvarsbudgeten och USA passerade den gränsen redan 2024.
Vad det betyder det för oss i Sverige?
Dagens PS kartlade i april fem konkreta risker: stigande amerikanska räntor pressar upp svenska bolåneräntor. En svagare dollar slår mot Volvo, Ericsson och andra exportbolag.
Nedgångar på Wall Street smittar OMXS30. Minskad amerikansk efterfrågan drabbar svenska varor. Och lägre global riskaptit torkar ut kapitalet för svenska tillväxtbolag.
Enligt IMF motsvarar USA:s skuld nu 125 procent av BNP. Räntekostnaderna på drygt 1 000 miljarder dollar per år motsvarar nästan Sveriges hela årliga BNP.
Dalios råd
Till investerare: Bredda bortom 60/40-portföljen. Allokera upp till 15 procent i guld och kryptovalutor som skydd mot valutaförsvagning.
Till Washington: Kapa underskottet till 3 procent av BNP. Hitta ”en stark ledare för mitten” som kan driva strukturella reformer.
Frågan är om någon lyssnar innan artären brister.
