Nato höjer kraven på alla medlemsländer och Sverige står inför historiska förändringar. “Det här är nivåer vi inte har sett sedan andra världskriget”, säger Magnus Glenning, militärhistorisk skribent och expertguide på Battle Tours.
Natos krav på Sverige: "Inte hänt sedan andra världskriget"
Edvard Lundkvist
Uppdaterad: 01 juli 2025Publicerad: 01 juli 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Nato har enats om att medlemsländerna ska öka försvarsutgifterna till 5 procent av BNP. För Sverige skulle det innebära en historisk vändpunkt som påminner om en tid då vi rustade till tänderna.
2035 väntas 5 procent av Sveriges BNP uppgå till omkring 319 miljarder kronor. Det motsvarar omkring en femtedel av dagens statsbudget. Ungefär lika mycket som vi lägger på vård, skola och omsorg kombinerat.
Försvarsutgifterna i Sverige ligger idag strax över två procent av BNP, i linje med tidigare överenskommelser inom Nato. Men nu vill Nato gå ännu längre.
Läs även:
Bakslag för försvaret – nya AK24 tas ur bruk. Dagens PS
“12 procent trots att vi var neutrala”
Under 1940-talet var Sverige visserligen neutralt, men inte passivt. 1942 gick försvarsbudgeten upp till hela 12 procent av BNP.
“Läget var extremt osäkert. Man det var bättre att vara ”safe than sorry”. Det krävdes snabba materiella satsningar: flyg, artilleri, pansar – och inte minst mobilisering av stora delar av befolkningen”, säger Glenning.
Under kalla kriget sjönk andelen till omkring 3-4 procent. Men investeringarna var fortfarande betydande.
“Fokus låg på modernisering. Vi utvecklade egna stridsflyg som Saab 35 Draken, kustartilleri, ubåtar – och ett robust civilförsvar med skyddsrum och beredskapslager.”
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Nato godtar satsningar på civilförsvar
Om Sverige i dag skulle nå 5 procent av BNP i försvarsutgifter, handlar det inte bara om att köpa fler stridsflyg.
“En stor del skulle faktiskt gå till civila resurser och system – särskilt med tanke på dagens hybridkrigföring”, säger Glenning.
Drönare, cyberförsvar, återinförd värnplikt och stärkt civil beredskap är några av de områden som skulle kräva stora investeringar. Men frågan är hur det ska finansieras.
“Det är möjligt, men svårt. Antingen krävs skattehöjningar, upplåning eller att andra sektorer får stå tillbaka.”
Opinionen kan svänga snabbt
Historien visar att svenskarna accepterar högre försvarsutgifter när hotet känns nära.
“Det fanns ett starkt stöd under andra världskriget. Under kalla kriget började det däremot vackla, särskilt under 1970-talet när fredsrörelsen växte sig stark.”
Samma mönster kan upprepas idag.
ANNONS
“Invasionen av Ukraina 2022 visar hur snabbt opinionen kan svänga. Men i fredstider, särskilt i lågkonjunktur, blir motståndet mot höga försvarssatsningar snabbt starkare.”
Läs mer:
Därför är Grekland en av Natos största spenderare. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
Edvard Lundkvist
Nyfiken redaktionschef som bevakar börs- och finansnyheter med ett särskilt intresse för det internationella perspektivet. Trivs särskilt bra med att skriva oberoende och kostnadsfria nyheter för en bred men intresserad publik.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS