Patrik Nyman är ny förvaltningschef på Lannebo Kapitalförvaltning, Nordens största fristående fondbolag. Han har tidigare arbetat på Första AP-fonden med ansvar för allt från aktier och räntor till kvantitativa strategier.
Lannebos förvaltningschef: "Räntor har en större roll att spela"
Vi träffar honom mitt i en marknad präglad av geopolitisk oro, kommande fondregelförändringar och ett skifte mot AI.
Veckans börsprofil är en artikelserie som publiceras varje fredag där Dagens PS ställer fem frågor till en intressant person inom börs, investeringar och finans.
Namn: Patrik Nyman.
Titel: Förvaltningschef på Lannebo Kapitalförvaltning.
Bakgrund: Lång karriär på Första AP-fonden med ansvar för aktier, räntor, alternativa investeringar, systematiska strategier och mer.
Aktuell: Ny förvaltningschef på Lannebo Kapitalförvaltningmed uppdraget att vidareutveckla förvaltningen med ett bredare helhetsperspektiv på risk, avkastning och portföljkonstruktion
1. Lannebo är känt för sin aktiva, stockpicking-inriktade förvaltning, och du kommer från Första AP-fonden. Hur tänker du använda din institutionella bakgrund för att vidareutveckla Lannebos förvaltningsfilosofi?
”Lannebos styrka är bredden i förvaltningen. Allt från marknadsnära till en stark aktiv förvaltning inom räntor och aktier med ett långsiktigt perspektiv och ett stort ansvarstagande. Det är något jag vill bygga vidare på.
Det jag tar med mig från den institutionella sidan är ett helhetsperspektiv: hur man arbetar konsekvent med avkastningsfokus, risk, portföljkonstruktion, processer, data och uppföljning över tid”, säger Nyman.
Jag ser det som min uppgift att stärka ramen runt förvaltningen, inte att kväva förvaltarnas idégenerering.Vilket är kärnan i Lannebos aktiva förvaltning.
Han ser möjligheter att skapa en mer sammanhållen lösning för kunderna, inte bara enskilda produkter. Lannebos breda erbjudande är uppskattat, men kan hänga ännu bättre ihop beroende på vad marknaden och kunderna faktiskt efterfrågar. Nyman förklarar detta vidare:
”Aktiv förvaltning kan kombineras med aktiv riskstyrning, allokering och räntor, men även exponering mot tematiska förändringar i marknaden”.
Som konkret exempel lyfter han Lannebos nyligen lanserade fond med inriktning mot strategiska industrier. Det är ett direkt svar på den strukturella omvandling som just nu pågår i Europa, driven av försvarsupprustning, reindustrialisering och ett behov av minskat beroende av importerade insatsvaror.
”Vi ser en strukturell förändring i Europa och erbjuder kunderna exponering mot det. Det är precis det här jag menar med tematisk exponering. Det handlar inte om att chansa på ett kortsiktigt tema, utan om att identifiera strukturella trender tidigt och bygga ett erbjudande kring dem som spararna faktiskt söker”.
Det är efterfrågan som styr utbudet, och det är framgångsfaktorn. Man är mån om kunderna och att de får det de efterfrågar på bästa möjliga sätt.
2. Börsen har präglats av hög volatilitet och geopolitisk oro. Hur råder du den svenske småspararen att tänka kring sin fondportfölj just nu?
”Man ska vara försiktig med att ta drastiska beslut när marknaden är dramatisk. Det viktigaste är inte att gissa nästa rubrik, utan att säkerställa tre saker: Att man är nöjd med sin totala risk givet sparhorisont, med sin riskspridning, och att helheten i portföljen fortfarande håller”, säger Nyman.
En av de frågor han menar att fler borde ställa sig rör räntor, ett tillgångsslag som länge hamnade i skymundan.
”Räntor har en större roll att spela i en välsammansatt portfölj än vad de hade under nollränteåren, både som diversifieringsmöjlighet och stabiliserande inslag”.
En portfölj som såg bra ut under lågränteåren är inte nödvändigtvis rätt sammansatt idag. Det är det man bör fokusera på, inte om man ska köpa eller sälja baserat på den senaste rubriken.
3. Den 1 juli träder nya fondregler i kraft med syfte att stärka den svenska fondmarknadens konkurrenskraft och motståndskraft i kris. Vad innebär de här förändringarna konkret för Lannebo och för era andelsägare?
”Det nya regelverket handlar om att alla ska ha ett mer strukturerat ramverk för hur fonderna kan stå starka när det blåser som mest. För Lannebo innebär det att vi anpassar fondprocesser och rutiner. Det handlar bland annat om hur vi arbetar med likviditetshantering och vad som är relevant i olika marknadssituationer”.
Nyman menar att man måste förstå vad reglerna faktiskt adresserar:
Regelverket innebär att det finns ett tydligare ramverk för hur fonder kan hantera perioder med ökad osäkerhet och likviditetspress. Det stärker robustheten i systemet och bidrar till att skapa större stabilitet över tid.
Nyman fortsätter:
”Lannebo ligger långt fram i processen och är redo när regelverket träder i kraft. Huvudpoängen för andelsägarna är att fondsparandet i grunden inte förändras. Det är fortfarande samma sätt att förvalta kapital”.
4. Lannebo har traditionellt haft ett starkt fokus på svenska aktier. I ett läge där dollarn försvagas, geopolitiken påverkar och europeiska försvarsaktier exploderat uppåt, ska svenska sparare ha mindre Sverige i portföljen?
”Jag tycker inte man ska tänka i termer av mer eller mindre Sverige – det är för trubbigt. Sverige och Norden är fortfarande en mycket intressant marknad med stark ägarstyrning, välskötta bolag och företag som gynnas av den industriella omställningen, försvarsupprustningen, infrastrukturinvesteringar och AI-utvecklingen”.
Han betonar att geopolitik visserligen är en viktig faktor, men att den inte ska styra portföljbesluten isolerat.
”Har man som sparare eller institution en riskprofil man vill ha, ska man hålla sig till den. En portfölj som är alltför koncentrerad till ett land eller en valuta innebär högre risk, men det gäller oavsett marknadsklimat, inte bara i dagens klimat”.
Med det sagt är det inte ett argument för att aldrig se över sin portfölj, menar Nyman.
Man ska ha en portfölj som är i linje med den egna risktoleransen. Förändras den, för att man exempelvis behöver kapital till en sommarstuga eller något sådant, så förändras portföljen.
Och när det gäller Lannebos eget sätt att leta bolag är Nyman tydlig med vad de inte jagar:
”Vi vill hitta de bolag där risk och avkastningspotentialen är väl balanserade, inte de bolag som råkade stiga snabbt och där tåget redan har gått”.
5. Hur ser du på spänningen mellan traditionell fundamental analys och de möjligheter (och hot) som AI och datadriven förvaltning innebär för ett bolag som Lannebo?
”Det finns ingen egentlig motsättning mellan fundamental och datadriven analys. Motsättningen är falsk. Bra förvaltning har alltid handlat om att väga bästa möjliga information och identifiera hot och risker.
AI ger oss bara ännu mer information och fler verktyg. AI kan exempelvis hjälpa till med portföljkonstruktion på sätt som inte var möjliga tidigare. Den är otroligt snabb på att processa stora mängder data”, säger Nyman.
Men han ser också en specifik risk som sällan diskuteras i AI-debatten:
Men AI ersätter varken ansvar, omdöme eller djup förståelse för bolag och marknader. Snarare ökar kraven på att förstå modellernas underliggande antaganden, begränsningar och de situationer där de kan skapa en falsk känsla av precision.
”För Lannebo handlar det om att redan skickliga förvaltare ska få fler verktyg. De som ignorerar utmaningarna med AI, eller tror att den löser allt, kommer troligtvis att få problem. I slutändan försvinner inte ansvaret man har som förvaltare”.
Läs även: Jacobson startar bank – igen: ”Är allergisk mot exitplaner”
Läs även: Därför kan du tvingas äga Musk i ditt pensionssparande
