Colossal Biosciences, som genom genmanipulation vill ta tillbaka utdöda djur, kläckte just 26 levande kycklingar. Vi analyserar om 90-talsfilmerna blir verklighet, vem som i så fall kommer att köpa bolagets teknologi, och till vilket syfte.
Jurassic Park blir verklighet – 26 genmanipulerade djur födda
Kycklingarna kläcktes ur konstgjorda ägg som släppte in precis rätt mängd syre för att fostren skulle överleva. Kalcium och näring tillfördes artificiellt och embryoutvecklingen följdes i realtid.
Det är första steget till att kläcka genetiskt modifierade fåglar utan surrogatmoder. Nästa steg är att använda riktigt dinosaurie-DNA.
Gigantiska dinosauriefåglar ska få nytt liv
Målet på lång sikt är att återskapa jättemoan. Det är gigantiska flygoförmögna fåglar som levde på Nya Zeeland och dog ut för cirka 600 år sedan. Deras ägg är 80 gånger större än ett kycklingägg och omöjliga för en levande fågel att lägga.
Nu har forskarna lyckats göra ett konstgjort ägg dugligt för liv. De vill därmed försöka återskapa ett konstgjort ägg som kan husera en genomodifierad jättemoa. DNA:t till moan ska extraheras från gamla välbevarade moaben och jämföras med arvsmassan hos levande fågelarter.
Oberoende forskare konstaterar att det tekniskt sett rör sig om ett konstgjort äggskal snarare än ett komplett konstgjort ägg, eftersom de temporära organ som normalt försörjer embryot fortfarande tillfördes utifrån.
De kanske kan använda den här tekniken för att skapa en genmodifierad fågel, men det är bara en genmodifierad fågel. Det är ingen moa.
Det sa evolutionsbiologen Vincent Lynch vid University at Buffalo, enligt Fortune.
Det begränsar dock inte företagets kommersiella potential eller fortsatta framsteg.
Colossols vd Ben Lamm menar att man får ta projekt som dessa i steg:
”Vi ville inte vänta tills vi var redo att föda fram en jättemoa. Vi ville faktiskt börja arbeta med de tekniska utmaningarna kring surrogat och födslar redan nu”, sade han enligt Fortune.
Tekniken är mer värdefull än djuren
Bakom rubrikerna om utdöda fåglar döljer sig en plattformsteknologi som flera av världens tyngsta bolag inom läkemedel, jordbruk och bioteknik har starka skäl att vilja kontrollera.
Förmågan att kläcka genetiskt modifierade fåglar utan surrogatmoder är intressant för alla som behöver producera biologiska substanser i stor skala, snabbt och replikerbart, utan beroende av levande djurbestånd.
Analys: Tre potentiella köparkategorier med olika motiv
Det första spåret är läkemedelsindustrin.
Befruktade kycklingägg används redan inom vaccintillverkning, bland annat för influensavaccin. En plattform som möjliggör artificiell kläckning i industriell skala, utan de biologiska begränsningarna som levande djur innebär, förkortar ledtiderna och ökar produktionsvolymen.
Det gör det kommersiella incitamentet starkt för bolag som liknar Eli Lilly, Pfizer och Novo Nordisk.
Det andra spåret är jordbruk och livsmedel.
Stora fjäderfäproducenter har strukturella skäl att intressera sig för teknik som kombinerar artificiell reproduktion med genredigering. Kortare produktionscykler, bättre sjukdomsresistens och minskad sårbarhet i uppfödningskedjan är konkurrensfördelar i en bransch med redan låga marginaler.
Bolag liknande Tyson Foods, Cargill och europeiska fjäderfäkoncerner skulle kunna vara intresserade.
Det tredje spåret är bevarandeorganisationer med industriellt kapital bakom sig.
WWF och liknande aktörer saknar förvärvskapital, men stiftelser kopplade till tech-miljardärer, såsom Bezos Earth Fund eller organisationer kopplade till Bill Gates klimatportfölj, har både resurser och uttalade mål som matchar Colossals forskning.
Värderingen och vägen till exit
Colossal värderades senast i januari 2026 till 10,2 miljarder dollar, motsvarande cirka 95 miljarder svenska kronor.
Om plattformen kan demonstreras i en kommersiellt skalbar miljö, inte bara för kycklingar utan för större fågelarter, förändras förvärvspriset fundamentalt.
Historiska jämförelser från biotech-förvärv, exempelvis Roches köp av Genentech och AstraZenecas förvärv av Alexion, visar att plattformsteknologi med bevisad skalbarhet typiskt handlas upp tre till fem gånger den senaste privata värderingen vid strategiska förvärv.
PS analys
Colossal säljer den spännande berättelsen om utdöda jättefåglar från dinosaurietiden, men den andra sidan av det myntet visar ett strategiskt värde i tekniken. En framtida köpare betalar förmodligen inte bara för att återuppliva utdöda djur, utan även för att sälja tekniken eller själva tillämpa den för att slippa vara beroende av levande djurbestånd i sin produktionskedja.
Läs även: Rekord: Världens åttonde mest unika diamant såldes för 162 miljoner
Läs även: Underverk återfunnet: Arkeologer bärgar Alexandrias fyr
