Japan och Malaysia enades den 10 juni i Tokyo om att fördjupa samarbetet kring energiförsörjning och kritiska mineraler. Vi analyserar vad det betyder för Sverige och svenska gruvaktier.
Japan och Malaysia bygger kritisk mineral-allians mot Kina
Båda länderna pekade ut geopolitiska risker, exportrestriktioner och störningar i de globala leveranskedjorna som skäl. Japan vill alltså säkra fler leverantörer av de råvaror som behövs till elbilar, vindkraft och försvarsteknik. Därmed blir de mindre beroende av Kina.
Önskan om att minska Kina-beroendet
Dagens PS har länge följt hur Japan metodiskt monterar ner sitt Kina-beroende. Det nya avtalet kommer efter en mineralöverenskommelse med Australien i maj, en uppgörelse med Paris om värdekedjor för sällsynta jordartsmetaller i april, och ett ramavtal med USA i höstas.
Sammantaget framträder ett mönster vi bevakat i flera artiklar, senast i Kapplöpningen om Europas mineraler. Väst och dess allierade bygger en parallell kinafri leveranskedja bit för bit.
Flaskhalsen är inte gruvindustrin
Kina svarar för runt 60 procent av brytningen, men kontrollerar uppskattningsvis 85 till 90 procent av förädlingskapaciteten. Det är där makten sitter.
Sedan Beijing skärpte exportkontrollerna har priser utanför Kina stigit upp till sex gånger. Färre än en fjärdedel av europeiska bolags licensansökningar beviljas, enligt Discovery Alert.
Vad det betyder för Sverige
Just förädlingsledet är Sveriges öppning. LKAB:s fyndighet Per Geijer i Kiruna rymmer drygt 2,2 miljoner ton sällsynta jordartsoxider. Bolagets planerade industripark i Luleå ska bli kontinentens första kompletta förädlingskedja.
Att Europa i dag importerar närmast all sin tillgång från Kina gör varje nytt mineralavtal mellan industriländer till en värdehöjare för nordiska tillgångar, en utveckling som Realtid skildrat.
För svenska sparare med gruv- och industriexponering är detta en strukturell medvind och inte bara en dagsnyhet.
PS analys
Marknaden stirrar sig ofta blind på leveransvolymerna och hur mycket gruvor bryter, men där man verkligen kan räkna hem pengar ligger i förädlingen.
Japans diversifiering fungerar i praktiken som en köporder på framtida icke-kinesisk kapacitet, och det gör Per Geijer mer värt redan innan första tonnet bryts. Vår bedömning är att fler liknande avtal väntar i höst, med november 2026 som het tidpunkt när Kinas paus av nästa restriktionsvåg löper ut.
Läs även: Bolagen som säljer spadarna till nutidens guldrush
Läs även: Solel är billigare och större än någonsin – ändå vinner gas
