Norge vill ur Kinas grepp om sällsynta jordartsmetaller. En ny geopolitisk kamp om råvaror tar form, med direkta konsekvenser för europeiska värdekedjor och svenska gruvbolag som LKAB.
Europa bryter Kina-beroendet av sällsynta jordartsmetaller

Dagens PS berättade i tisdags om hur Japan vill bryta samma Kina-beroende för samma vara, det vill säga sällsynta jordartsmetaller. För första gången i historien har de lyckats hämta upp sällsynta jordartsmetaller från 6 000 meters djup i Stilla havet. Fyndigheten bedöms rymma över 16 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller.
Japan har sedan 2010 medvetet skurit ned sin import från Kina från över 90 procent till runt 50 procent.
Ingen annan nation är ens i närheten, men nu vill norrmännen åstadkomma samma sak.
Norge plockar fram 90-talets ritningar
Norska gödseljätten Yara har inga pågående projekt för utvinning av sällsynta jordartsmetaller. De undersöker dock aktivt potentialen inom området som en del av sitt tidiga affärsutvecklingsarbete, baserat på bolagets industriella förutsättningar och tidigare erfarenheter vid anläggningen i Glomfjord, Norge, uppger Yaras talesperson Ulrika Bohman Troubat.
Det arbetet lades på is på 1990-talet när kinesiska producenter dumpade priserna och konkurrerade ut alla andra.
Yara bedömer att bolagets norska fabriker kan ha kapacitet att täcka cirka 20 procent av EU:s behov av sällsynta jordartsmetaller, beroende på hur mycket apatitkoncentrat som används.
Yara söker nu en råvaruleverantör med leveranskapacitet under 20 år. Bolaget känner till att det finns magmatiska fosfatprojekt i Kanada och i Norden, men har inga pågående projekt nu utan undersöker möjligheterna inom området.
Bland de förekomster som lyfts fram i det bredare europeiska samtalet finns LKAB:s Per Geijer-fyndighet utanför Kiruna, en av de mest omtalade i Europa.
Norska staten uppmanas bistå
Mönstret är detsamma i båda fallen. Kina sänkte priserna på 90-talet och 2010 strypte de exporten till Japan under en diplomatisk kris. Priserna tiodubblades på ett år. Det är den historien som driver investeringar i alternativa källor i dag, inte teknisk nyfikenhet.
Yaras talesperson Ulrika Bohman Troubat säger att norska staten kan behöva agera med prisgolv eller subventioner för att göra europeisk utvinning konkurrenskraftig, enligt Ny Teknik. Det är en öppen inbjudan till politiskt stöd och ett tecken på att marknadslogiken ensam inte bär projektet ännu.
PS analys
Yara och Japan rör sig i rätt riktning, men investerare bör hålla huvuden kalla. Kinas fördel är inte enbart geologisk, utan byggd på decennier av kemisk processkapacitet och magnettillverkning som inte kopieras över en natt.
Det strategiska värdet är redan politiskt erkänt. Börsmässigt relevanta intäkter ligger fortfarande flera år bort. Den som vill positionera sig bör titta på LKAB och andra nordiska råvarubolag med exponering mot apatit, snarare än att räkna med snabba kursrörelser på Yara-nyheten isolerat.
Läs även: Japan river upp vapenexportregler från andra världskriget
Missa inte: EQT stänger Asienfond för 142,5 miljarder – så påverkas aktien





