Försvarsmaktens och Vinnovas program ger högst 30 miljoner kronor till 30 bolag, samtidigt som staten köper obemannade system och rymdkapacitet för 5,3 miljarder kronor. En ganska stor obalans.
Försvarets innovationsprogram: 30 miljoner mot 5,3 miljarder
Dagens PS har tidigare rapporterat om att privat kapital strömmar in i svensk försvarsindustri. Nu kan man ställa det i jämförelse med hur litet det statliga stödet till nya innovationer är.
Totalt 92 bolag fick nej
Civil-militära innovationsprogrammet (CMIP) drivs gemensamt av Försvarsmakten och Vinnova. Totalt 122 företag ansökte senast om att delta, och 30 av dem valdes ut. De har nu fått upp till en miljon kronor var för att snabba på sina civil-militära innovationer, enligt Ny Teknik.
Syftet är att anpassa civil teknik för militärt bruk eller att utveckla så kallad ”dual use”, alltså teknik som fungerar i båda världarna. De utvalda bolagen erbjuds också stöd inom fem företagsinkubatorer.
Taket för hela programmet: 30 miljoner
Trettio bolag och högst en miljon kronor var ger ett tak på 30 miljoner kronor i direkta bidrag, enligt Dagens PS beräkning. Den summan kan jämföras med vad staten lägger på att köpa in färdig teknik.
I januari beslutade regeringen om investeringar på 5,3 miljarder kronor i obemannade system och rymdkapacitet. Av dessa skulle över fyra miljarder gå till obemannade system för Försvarsmaktens krigsförband, med leverans under 2026 till 2028.
Bidragstaket motsvarar knappt 0,6 procent av den summan.
Riskkapitalet rör sig i miljarder
Fram till juni hade europeiska försvarsteknikbolag tagit in omkring 460 miljoner dollar under 2026, motsvarande cirka 4,4 miljarder kronor. Då återstod flera större finansieringsrundor.
Amerikanska bolag hade samtidigt tagit in 11,4 miljarder dollar, motsvarande cirka 109 miljarder kronor, enligt Realtid.
Pengar är inte det enda hindret
Överstelöjtnant Peter Sturesson, tillträdande chef för Strategienhetens utvecklingsavdelning vid Försvarsstaben, ser ett annat hinder. Företagen vet inte var dörrarna in till försvarssektorn finns eller hur myndigheterna agerar internt. Tekniken är troligen företagens minsta problem, säger han till Ny Teknik.
Ett av de utvalda bolagen är V Craft Aeronautics, vars enda prototyp, den bemannade V Craft 200, totalförstördes i en verkstadsbrand strax före den planerade premiärturen sommaren 2024.
Bolaget satsar nu på den obemannade V Craft 125, som ska klara 100 kilo nyttolast och över 50 mils räckvidd i en marschfart på drygt 200 kilometer i timmen. På frågan om när den provflygs svarar medgrundaren Peter Jansson att mycket av designen är klar och att det inte dröjer länge om bolaget får in den finansiering det behöver, enligt Ny Teknik.
PS analys
En miljon kronor räcker inte långt i ett bolag som ska bygga flygande farkoster. Med bidraget får man dock mer, såsom en plats i en inkubator. Det kan också ge något som är svårare att köpa för pengar, nämligen vägen in till försvarsindustrin.
Programmets värde ligger därför i kontakterna snarare än i kronorna, och det är också där Försvarsstaben själv ser problemet. Kapital finns i sektorn, men det söker sig till bolag som redan har en färdig produkt att visa upp.
Så länge staten lägger miljarder på att köpa in färdiga system och miljoner på att utveckla nya, är det inköpsledet och inte bidragspotten som avgör vilka svenska bolag som överlever.
Läs även: Kalkonillusionen: Därför ser du inte börssmällen komma
Läs även: Nu dubblas SpaceX vikt i fonderna
