Fortsatt etiska hänsyn – eller enbart rå vinstjakt? Eller kanske något däremellan? Norge och oljefonden står inför ett vägval.
Förslaget: Oljefonden får investera i allt – även kärnvapen
I november 2025 skrev Dagens PS om hur norska oljefonden fått sina etikregler upphävda av norska stortinget.
Det gjordes på förslag av regeringen, hanterades snabbt i parlamentet och satte oljefondens oberoende etikråd i ett hopplöst läge.
Finansminister Jens Stoltenberg förklarade hos Financial Times att åtgärden kom för att oljefonden inte skulle tvingas sälja aktier i Amazon, Microsoft och Alphabet utifrån deras arbete för Israel och indirekta stöd för Israels folkmord.
Ett utträde ur världens största företag ”skulle undergräva fondens syfte att vara en bred, diversifierad global investeringsfond”, säger Stoltenberg.
Nu ska norska oljefonden skippa etiken. Dagens PS
Lät etiken styra – regeringen bromsade
Sedan dess har den norska regeringen brottats med dessa frågor kring sin oljefond, världens största statliga fond, vid halvårsskiftet år värderad till 22 270 miljarder svenska kronor.
2025 sålde fonden, i enlighet med sina etiska regler, sitt innehav i amerikanska Caterpillar, för dess kopplingar till Israels brott mot internationell rätt när man förstört palestinsk egendom, refererar Financial Times.
Det väckte starka reaktioner bland amerikanska politiker utan etiska hämningar.
Hela sammanhanget har lett till den översyn av det norska ramverket för etiska investeringar som pågått sedan dess.
Regeringen förbereder ett förslag till hur oljefonden ska hantera etiska frågor framöver och debatten är intensiv.
Följs med intresse globalt
Diskussionen följs med intresse globalt. Svaren är av betydelse för andra investerare, eftersom många låtit sig vägledas av oljefondens agerande i etiska bedömningar.
Samtidigt visar diskussionen hur omvänd världen blivit – och hur en stor aktieägare som oljefonden blivit beroende av några få gigantiska amerikanska techbolag.
”Dessa dilemman är verkliga och mycket, mycket svåra att lösa. Det positiva är att de diskuteras”, säger en norsk företrädare hos FT.
När norska oljefonden startade för 30 år sedan, gjorde man ansvarsfulla investeringar till en central del av sin strategi.
Fonden fick snabbt en rad följare bland andra investerare, vilka likt oljefonden uteslöt
destruktiva investeringar som tobak och kärnvapen och längre fram kol, likväl som enskilda bolag med brister i arbetsvillkor och annat.
Norge vill satsa oljepengar på vapen. Dagens PS
Större än någon förutsåg
Fondens problem är, om man vänder det så, dess framgång. Oljefonden har vuxit sig så mycket större än vad någon över huvud taget förutsåg.
Den norska staten använder i dag fonden för att täcka en fjärdedel av statsbudgeten varje år och fondens tillgångar motsvarar fyra gånger Norges ekonomi.
Nästa aspekt på det är att varje beslut fonden tar granskas mycket noggrant. Att sälja av innehavet i Caterpillar var kontroversiellt, att ta ett steg till och välja bort något av de stora techbolagen skulle sannolika irritera USA än mer, något finansminister Jens Stoltenberg, tidigare Nato-chef, insåg.
Norges svar till Trump: En turistvideo om vackra ”shithouses”. Dagens PS
Okej investera i kärnvapen
Stoltenberg tillsatte en expertgrupp för att lösa den gordiska knuten – att å ena sidan bevara fondens förmögenhet för kommande generationer, å andra sidan säkerställa att man inte investerade i innehav kopplade till grova brott mot internationella normer och avtal.
Expertgruppen, ledd av tidigare centralbankschefen Svein Gjedem, har sagt sitt och bland det mest uppseendeväckande var dess rekommendation att tillåta oljefonden att investera i det potentiellt mest destruktiva mänskligheten sysslar med – kärnvapen.
Intressant är också expertgruppens genomgång av den växande betydelsen hos de största amerikanska techbolagen.
Man hänvisar till en undersökning från Norges bank, som visar att om oljefonden exkluderat Alphabet, Amazon, Meta och Microsoft, skulle fondens avkastning mellan 2012 och 2025 ha minskat med ungefär en fjärdedel, 533 miljarder norska kronor.
Nya plastikkirurgin: Vi lyfter oss – men utan att det syns. Dagens PS
