Beetroot-grundaren Andreas Flodström har stängt sin nya fond Varangians på drygt 115 miljoner kronor, riktad mot ukrainsk defensetech. I en intervju med Breakit levererar han ett brutalt budskap till svenska försvarsbolag. Den som inte testar sin teknik vid fronten riskerar att bli omsprungen.
Svensk försvarsteknik sågas – "Sluta bygg för fredstid"
Flodströms uppmaning till svenska defense tech-bolag är rakt på sak. Sluta bygga enbart för skrivbordsmiljöer i fredstid. Våga ta er ner till fronten, testa tekniken i verkligheten och sök partnerskap.
En sågning av svensk försvarsteknik
”Det är väldigt svårt för svenska bolag att konkurrera med den här snabba feedback-loopen som man har i Ukraina om man inte är på plats”, säger Flodström till Breakit.
Tidigare har han gått till hårt angrepp mot försvarsjätten Helsing med argumentet att deras teknik inte fungerar på det faktiska slagfältet, trots stora kapitalinsamlingar.
Slagfältet före avkastningen
Varangians, uppkallad efter de nordiska vikingar som verkade i Kiev-riket på 800-talet, stängde i april. Fonden samlade in tio miljoner euro från ett antal anonyma family offices.
Det ovanliga är prioritetsordningen. Allra högst står ”battlefield impact”, att tekniken måste fungera i skarpt läge och göra omedelbar nytta i skyttegravarna. Därefter kommer nordisk försvarsnytta. Först på tredje plats hamnar den finansiella avkastningen.
”Vår logik säger väl att om vi satsar på teknologier som fungerar, då kommer det bli bra affärer i slutändan. Men vi har den prioritetsordningen: ett Ukraina, två Norden, tre avkastning”, beskriver Andreas Flodström till Breakit.
Fyra investeringar, en hemlig av säkerhetsskäl
Fonden har hittills gjort fyra investeringar och siktar på tio till 15 bolag innan den är fullinvesterad. Tre portföljbolag är publika. Norda Dynamics, specialiserat på så kallad last mile targeting där drönare träffar sina mål trots rysk elektronisk krigföring.
Sine Engineering, vars kommunikations- och positioneringsteknik enligt Flodström sitter i en majoritet av Ukrainas drönare. Landet väntas tillverka sju miljoner i år. Och Himera, som bygger modern digital radiokommunikation. Fonden håller den fjärde investeringen hemlig av säkerhetsskäl.
Med i kärnledningen sitter Pär Lager, som arbetar med ”lessons learned” från Ukraina på Försvarshögskolan, och Jonas Rydin, styrelseordförande i försvarsbolag som W5 Solutions och Snigel.
Ukraina är världens snabbaste innovationslab
Att Varangians hittar sina investeringar vid fronten, inte i inkubatorer, är ingen slump. Teamet jobbar aktivt med ett 15-tal av Ukrainas cirka 120 brigader. De plockar upp signaler om fungerande teknik direkt från R&D-enheterna vid frontlinjen.
Obemannade system står enligt Flodström för mellan 80 och 90 procent av alla fiendeförluster i Ukraina just nu.
Ukrainas drönarteknik har utvecklats i snabb takt under 2026. Landet var först i världen med att skala upp fjärrstyrda övervakningsdrönare för långdistansattacker.
Ukrainska styrkor har också erövrat ryska positioner helt utan soldater på marken, enbart med robotar och drönare.
Det har skapat en innovationsboom med tusentals nya techbolag som utvecklar obemannade system och asymmetrisk krigföring. Målet är att slå ut dyra traditionella vapen med billig, smart teknik.
Kapitalvågen som svämmar över försvarssektorn
Samtidigt flödar privat kapital in i svensk försvarsindustri i en takt som saknar motstycke. Riskkapitalister har pumpat in miljarder i europeiska försvarsstartups och fyra defense tech-bolag nådde enhörningsstatus bara under årets första kvartal.
Även Tyskland öppnar dörren för svensk försvarsteknik i jakten på att minska beroendet av USA.
Svensk deep tech möter ukrainsk front
Flodström ser ändå en väg framåt för svenska aktörer. Nyckeln är att kombinera svensk deep tech-kompetens med den snabba, agila utvecklingscykeln i Ukraina.
”Där man verkligen kan få utväxling, det är om man kombinerar det här snabba, agila itererandet i Ukraina med svenska deep tech-lösningar”, säger han till Breakit.
Sverige positionerar sig som en viktig spelare inom försvarsteknik. Regeringen har avsatt över fyra miljarder kronor till obemannade system för krigsförbanden. Flodströms poäng är att pengarna gör mest nytta hos bolag som redan testar sin teknik under verkliga förhållanden, inte hos dem som fortfarande bygger för fredstida labbmiljöer.
