Vad hände med förmögenheten för miljardärer i världen under coronapandemin? Det har en grupp ekonomer tagit reda på. De har också undersökt hur klassklyftor och fattigdom utvecklades.
Coronapandemin en guldålder för miljardärer
Mest läst i kategorin
Den andel av jordens förmögenheter som förvaltas av miljardärer har ökat till riktiga rekordnivåer under pandemin, konstaterar Global Inequality Lab, en grupp som utgår ifrån Thomas Pikettys undersökningsmetoder och som har givit ut årliga rapporter sedan 2018.
I The World Inequality Report 2022 konstaterar de att 2 750 miljardärer kontrollerar 3,5 procent av världens förmögenhet. Det är en procent mer än år 1995. Snabbast har förmögenheterna växt efter att pandemin slog till. Det skriver Bloomberg om rapporten.
Vid en jämförelse av den fattigaste halvan av befolkningen svindlar det – de äger tillsammans två procent av miljardärsklubbens tillgångar.
Det har snart gått tio år sedan Thomas Piketty blev världsberömd när han kom ut med sin nästan 1000 sidor tjocka bok ”Kapitalet i tjugoförsta århundradet”. 2018 kom den första globala ojämlikhetsstudien från Global Inequality Lab, som Piketty var med och grundade.
Polarisering – miljardärer vinnare
Under coronapandemin har 3 600 miljarder euro, eller 36 900 miljarder kronor i förmögenhet ackumulerats hos de rikaste.
Samtidigt har 100 miljoner männsikor hamnat i extrem fattigdom. “Det handlar verkligen om en polarisering i en värld som redan var mycket ojämlik före pandemin”, säger Lucas Chancel, en av författarna bakom studien som sitter i ledningen för Global Inequality Lab.
Globalt kontrollerar den rikaste tiondelen av befolkningen mellan 60 och 80 procent av förmögenheten. Men det finns tydliga regionala skillnader.
“Det handlar verkligen om en polarisering i en värld som redan var mycket ojämlik före pandemin”, säger Lucas Chancel.
Senaste nytt
Större klyftor inom länder
Inom utvecklingsländerna har klassklyftorna vidgats enormt av pandemin. Klassklyftor inom länderna står för mer än två tredjedelar av den globala ojämlikheten, vilket är en ökning från millennieskiftet.
I Latinamerika ägde de rikaste tio procenten 75 procent av förmögenheten. Förhållandena ser ungefär likadana ut i Ryssland och södra Afrika.
Problemet i flera framväxande stora ekonomier är fortfarande att de inte har någon verklig medelklass, menar labbet.
“Kolonial ojämlikhet har blivit ersatt av marknadsrelaterad ojämlikhet”, säger Chancel.
När det gäller koldioxidavtrycket har klasskillnaderna enormt genomslag. I Nordamerika släpper den rikaste tiondelen ut 73 ton per capita och år, medan den fatitgaste tiondelen av befolkningen släpper ut mindre än hälften av det.
Både med inkomst och förmögenhet mätt är Europa den region I världen som är mest jämlik. 19 procent av den inkomst som den fattigaste halvan av befolkningen tjänar är högre än motsvarande segment av befolkningen på andra platser på jorden.
Chancel säger att även om det har blivit större klyftor, så har regeringarnas aktiva insatser i samband med pandemin förhindrat en stor ökning av antalet fattiga.
Läs också:
Mexikos president: Skapa fond för fattiga på 8 500 miljarder
Bidens program halverade barnfattigdom
Dagens PS är en del av RLVNC (Relevance Communication Nordic AB) – Noterat på Nordic SME sedan 2017. RLVNC är ett svenskt newstech-bolag som, med hjälp av en datadriven teknikplattform, erbjuder kostnadsfria och kvalitativa nyheter, främst inom ekonomi, näringsliv och börs.