Borgarting hovrätt har idag bekräftat tingsrättens dom mot Christian Nellemann, grundare av analysföreningen Rhipto. Han döms till fem års fängelse och medgrundaren Rune Henriksen får ett år och tio månader.
Bidragsfusket: Skulle rädda världen – köpte jaktresor istället
Fallet är ett av de mest uppseendeväckande i norsk biståndspolitisk historia, då duon döms för grovt bedrägeri av nästan 48 miljoner norska kronor i statliga biståndsmedel.
Domen visar även på ett strukturellt kontrollproblem som bör intressera alla som följer hur offentliga medel allokeras, oavsett om det gäller norska eller svenska bidragssystem.
Vad pengarna egentligen gick till
Rhipto grundades 2015 och skulle leverera analyser till FN om konflikter i världens fattigaste länder. Norska utrikesdepartementet och klimatdepartementet betalade sammantaget ut 55,7 miljoner kronor under fem år för fredsarbete i länder som Libyen, Mali, Syrien och Afghanistan.
Verkligheten visade sig dock falla ut annorlunda.
Enligt domen i Oslo tingsrätt, nu fastställd i hovrätten, användes biståndsmedlen bland annat till en fritidsfastighet på Synnfjell värd 3,8 miljoner kronor, två Volvo XC70 för sammanlagt 638 000 kronor, knivar värda över 600 000 kronor.
Det räcker inte där. Även vapen och vapenutrustning för nära 400 000 kronor, samt resor såsom två semestrar på Maldiverna och en jaktresa till Ryssland köptes in. Allt fakturerat som affärskostnader.
Istället för att redovisa faktiska kostnader multiplicerade Christian Nellemann antalet timmar med en avtalad timtaxa på 1 300 norska kronor. Överskottet behöll de. Vid slutet av 2020 hade föreningens eget kapital vuxit till 13,5 miljoner kronor som i huvudsak var finansierat av biståndspengarna.
Hur det kunde ske
Norska Økokrims chef Pål Lønseth konstaterade i samband med domen att ”subventionerad brottslighet” nu är ett prioriterat fokusområde. Staten förvaltar omkring 600 bidragssystem med 800 individuella möjligheter att söka bidrag, men kontrollmöjligheterna är mycket begränsade.
Det var en revisor på PwC som i mars 2021 slog larm till klimatdepartementet om Rhiptos uppbyggda kapital. Utan det samtalet hade bedrägeriet sannolikt fortsatt.
PS analys
Rhipto-fallet avslöjar en sårbarhet i Norges bidragssystem, en sårbarhet som finns i många länders bidragssystem. Norska staten hade 600 bidragssystem med marginell övervakning. Sverige har liknande konstruktioner och liknande problem med kontrollmöjligheterna.
För investerare och analytiker som följer bolag med stor exponering mot statliga kontrakt och bidragsflöden bör Rhipto-domen fungera som en påminnelse om att extern revision och visselblåsarstrukturer inte är administrativa detaljer.
De är de enda mekanismerna som faktiskt fungerade här. Det tog fem år och en tillfällig revisorskontakt att stoppa bedrägeriet. Förtroendeskadan för norsk biståndspolitik, konstaterade hovrätten, är sannolikt bestående.
Läs även: Peter Carlsson om Northvolt: ”Jag blev idiotförklarad”
Läs även: Musk: ”OpenAI stals från mig” – rättegångens betydelse för aktien
På samma tema: Sesol-konkursen: Felprioriteringar snabbade på konkursen
