Northvolts grundare och tidigare vd är på marknadsföringsturné inför sitt boksläpp den 7 maj där han fortsätter beskylla andra för Northvolts fall. Vi analyserar om den versionen verkligen stämmer.
Northvolts vd om regeringens svek: "Det kan göra mig rätt bitter"
I sin senaste intervju med DN menar Peter Carlsson att Volkswagens och Sveriges regerings sviktande stöd var avgörande i bolagets fall. En genomgång av räddningsförsöken visar dock att stödet från partners var omfattande, men att produktionen aldrig levererade.
Scania, Volkswagen och Goldman Sachs – alla försökte
Northvolt fick under sitt sista år ett ovanligt brett stöd från industripartners och finansiärer.
Scania skickade egna produktions- och kvalitetsingenjörer till fabriken i Skellefteå från november 2024 med uppdraget att få upp produktionen till minst 100 000 celler per vecka. Lastbilstillverkaren ställde också upp med lån under rekonstruktionsförsöket.
Volkswagen organiserade under sommaren 2024 en krishanteringsplan.
Goldman Sachs, med runt 19 procents ägarandel, deltog i finansieringsrundor fram till att bolaget enligt Affärsvärldens kartläggning ”en dag bara var borta.”
AP-fonderna, Danska ATP, Vattenfall och Skellefteå Kraft var samtliga ägare och hade investerat pengar. Även om de inte bidrog med medel om och om igen, så fick Northvolt ändå en stor fördel med dessa jättar på ägarlistan, som möjliggjorde att förtroendet behölls för gemene man eller pensionsspararen.
Dagens PS rapporterade om konkursen i mars 2025 och beskrev den som den mest omfattande i Sverige sedan Kreugerkraschen 1932, med skulder på 83 miljarder kronor och cirka 5 000 förlorade arbetstillfällen.
Produktionen nådde aldrig upp
Trots räddningsinsatserna levererade fabriksgolvet i Skellefteå aldrig i närheten av de planerade volymerna.
Bolaget hade byggt sin finansieringsmodell på att låsa kundordrar och använda dem som säkerhet i komplexa låneavtal. När BMW drog tillbaka sin miljarderorder i juni 2024 saknades den buffert som krävts för att absorbera förlusten.
Carlsson har i efterhand sagt att ett av de största misstagen var att ta in för många kunder för tidigt och att bolaget låg ungefär ett år efter sin egen tidsplan redan 2023.
Den obesvarade frågan om aktieförsäljningarna
Konkursen ledde omedelbart till frågor om ledningens aktieförsäljningar, då han är en av väldigt få som faktiskt tjänat något på Northvolt. Carlsson sålde aktier för nästan 200 miljoner kronor under åren 2019 till 2022 och tog 2023 ut tio miljoner kronor i utdelning, enligt uppgifter i Dagens Industri.
På konkursdagens presskonferens avböjde han att kommentera och kallade frågan för ”otroligt dum.” I en intervju med DN i dag säger han att han ångrar svaret, men uppger inte vad han skulle ha sagt i stället. Frågan behålls obesvarad.
Regeringen svarade inte
Carlsson uppger att han sökte stöd från den svenska regeringen under hösten 2024 och hade kontakt med såväl Ebba Busch (KD) och Elisabeth Svantesson (M) men inte fick gehör.
Ebba Busch var tydlig: Staten kan inte ”gå in med skattemedel och lyfta ett enskilt bolag”. Statliga AP-fonderna förlorade sammantaget 5,8 miljarder kronor i konkursen. Regeringen har därefter tillsatt en granskning av hur fonderna hanterade sina positioner.
PS analys
När man hör historien om Northvolt i efterhand så ser man varningsflaggor hissas en efter en. Att Peter Carlsson inte såg dem då, och inte heller nu, är säkerligen en bidragande orsak till att han beskriver att han har blivit idiotförklarad, och framstår som en visionär.
En visionär som sedan försökte sälja sin idé till realister, som ställde krav och bad om tydlighet för att investera då de såg fallgroparna. Istället för att se alla de helhjärtade försök att rädda bolaget som externa partners, pensionsspararna och arbetarna gjorde, så skuldbelägger han och fokuserar på dem som inte gav honom stöd och möjligheter.
Läs även: Northvolt: Ny bok ska visa sanningen bakom kraschen
