En norrman som förvandlat en enda aktie till 13 miljarder. MacKenzie Scott som ger bort hundratals miljarder som om det vore fickpengar. Och en hemlig smitväg på Arlanda som flygplatsen helst inte vill prata om.
13 miljarder på en enda aktie, en bankfälla och Gardells cirkusutspel
Det har varit en vecka som påminner om att verkligheten ofta slår fiktionen med hästlängder.
En aktie – 13 miljarder
Mest uppmärksamhet fick norske affärsmannen Kristian Siem som dragit in 13 miljarder norska kronor på sitt innehav i Subsea 7. Medan de flesta av oss är nöjda om portföljen slår index med ett par procent opererar Siem i en helt annan division.
Att lägga allt på ett kort och vinna stort går emot i princip allt som lärs ut om riskspridning. Subsea 7-aktien har mer än dubblats på ett år, driven av oljeindustrins efterfrågan och miljardkontrakt med bland annat Petrobras.
Siems tes är enkel: förnybar energi kan inte ersätta olja och gas inom överskådlig framtid. Hittills har marknaden gett honom rätt.
Kontanterna som kan bli värdelösa
Har du sedlar i plånboken? Njut av dem medan du kan. Dina kontanter kan snart bli värdelösa i butik – i alla fall de butiker som väljer att neka dem. Svenska handlare har idag ingen skyldighet att ta emot kontanter.
Mindre än var tionde betalning i Sverige görs med sedlar och mynt. Infrastrukturen vittrar och färre butiker hanterar kontanter av säkerhets- och kostnadsskäl.
En ny lag som träder i kraft sommaren 2026 kräver dock att livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa måste acceptera kontanter.
En liten livlina för den som fortfarande vill betala analogt.
Bankfällan som oroar tusentals
Ännu mer oroande är läget för tusentals svenskar som sitter fast i JAK Medlemsbank utan att kunna ta ut sina pengar.
Den kooperativa banken, som marknadsfört sig som ett etiskt alternativ, är skyldig sina medlemmar 94 miljoner kronor i låneinsatser.
Finansinspektionen har begränsat utbetalningarna eftersom pengarna räknas som bankens eget kapital.
I nuvarande takt tar det 94 år att betala tillbaka alla. En medlem har väntat tio år på 90 000 kronor. Insatserna saknar dessutom statlig insättningsgaranti, något många medlemmar inte verkar ha förstått när de gick med.
240 miljarder – och hon är inte klar
MacKenzie Scott har gett bort över 26 miljarder dollar – ungefär 240 miljarder kronor – och bestämde sig för att göra det igen. De flesta hade nöjt sig efter den första miljarden. Hon verkar inte ens ha börjat.
Senast donerade hon 70 miljoner dollar till Meals on Wheels America, en organisation som förser äldre amerikaner med mat.
Scott har nu gett bort 46 procent av sin förmögenhet, och hon ger utan krav på hur pengarna ska användas. Hennes donationer till historiskt svarta universitet har passerat en miljard dollar totalt.
Bara under 2025 gav hon bort 7,17 miljarder dollar.
Passet kan snart vara historia
Farväl till passet och boardingkortet – framtiden handlar om biometri och digitala ID. Praktiskt, ja. Lite dystopiskt, absolut. Men bekvämt nog för att de flesta ska acceptera det utan att blinka.
Ansiktsigenkänning ersätter boardingkort på allt fler flygplatser, och digitala resedokument testas i pilotprojekt mellan länder. IATA konstaterar att man ”bevisat att digital identitet fungerar – säkert och effektivt”.
Papperspass finns kvar under övergången, men riktningen är given. Kortare köer, snabbare boarding, färre förlorade dokument.
Frågorna om integritet och övervakning får man på köpet.
Kina tänker annorlunda
Medan resten av världen slåss om oljan satsar Kina på vätgasdrivet flyg. Ett obemannat lastflygplan med vätgasmotor har redan testflugits – 300 meters höjd, 16 minuter i luften.
Tekniken bygger på direkt förbränning i en turbinmotor, inte bränsleceller som de flesta västerländska projekt satsar på.
Utsläppen blir i princip vattenånga. Lagringen är fortfarande ett problem – väte kräver extremt låga temperaturer och tolererar inga misstag.
Men Kinas ambition är tydlig: bygga en komplett vätgasteknikkedja och minska beroendet av importerad olja.
Strandnära dröm kan bli mardröm
Drömmer du om ett fritidshus vid vattnet? Läs strandskyddsjuristen Giedre Jirvells varning först. Den brygga som följde med köpet kan visa sig vara olovligt byggd, och det är du som ny ägare som får stå för notan.
Regelbrott följer fastigheten, inte personen. En brygga som byggdes utan tillstånd för trettio år sedan är fortfarande olaglig, och det finns ingen preskription.
Rivningskostnader på hundratusentals kronor, viten från kommunen och ett bryggservitut som visar sig vara värdelöst ur miljöbalkssynpunkt.
Stockholms skärgård och Bohuslän är särskilt drabbade. Under 2025 såldes 5 550 fritidshus – en ökning med 11 procent.
Jirvells råd: kolla strandskyddet innan du skriver på.
Dollarns framtid i gungning
Frågan om dollarns framtid efter BRICS-ländernas guldrush engagerade rejält. Mellan 2020 och 2024 stod BRICS-ländernas centralbanker för mer än hälften av alla statliga guldköp globalt. Ryssland och Kina sitter på över 2 300 ton guld vardera.
Triggern var USA:s frysning av ryska tillgångar på 300 miljarder dollar 2022 – en signal till resten av världen att dollartillgångar kan konfiskeras, men guld kan det inte.
Dollarns andel av globala reserver har fallit från 70 procent vid millennieskiftet till 57 procent idag, den lägsta nivån på tre decennier.
Världens reservvaluta har överlevt det mesta. Frågan är om den klarar det här också.
Gardells cirkusutspel
Christer Gardell levererade veckans bästa citat. ”När en clown tar över palatset så blir han inte kung, det är palatset som blir en cirkus” – en tydlig referens till det politiska läget i USA.
I samtalet med Ekdals Perspektiv beskrev aktivistinvesteraren läget som ”stridsläge” – alla på däcket. Medan andra säljer i panik ser Gardell möjligheter i undervärderade bolag.
Hans råd till svenska sparare var oväntat lugnt: ”Fortsätt spara och var inte så orolig.”
Riksbanken brände hennes 40 000 kronor
Men det var en annan detalj som fick läsarna att haja till. En kvinna skickade in gamla sedlar till Riksbanken för att lösa in dem, men utan rätt ursprungsbevis.
Resultatet? Sedlarna brändes. 40 000 kronor upp i rök, bokstavligt talat.
Smitvägen som Swedavia helst tiger om
Och till sist: smitvägen på Arlanda. Genvägen finns i Terminal 5, precis efter säkerhetskontrollen.
Istället för att följa skyltarna genom taxfree och parfymavdelningen går du rakt fram – och sparar runt 20 minuter.
Swedavias har bekräftat att det inte är förbjudet och att inga straff väntar. Men flygplatsen vill helst att du stannar och handlar. Det är trots allt så de tjänar pengar.
Affärsresenärer på vardagsmornar har för länge sedan listat ut det. Nu vet du också.
