Ett parkerat Finnair-plan på Helsingfors-Vanda började plötsligt rulla när motorerna startades. Propellern slog sönder flygplatsutrustning och en markanställd fick springa för livet. Nu visar haveriutredningen att olyckan inte berodde på något tekniskt mysterium, utan på något betydligt enklare: parkeringsbromsen var inte aktiverad.
Glömd broms fick Finnair-plan att skena på flygplatsen
Olyckan inträffade den 16 augusti 2025 på Helsingfors-Vanda. Flygplanet tillhörde Finnairs regionaltrafik men opererades av Nordic Regional Airlines, Norra.
Planet hade bogserats till sin uppställningsplats och förbereddes för avgång. När motorerna startades började flygplanet röra sig framåt.
Det slutade med att en propeller träffade en markströmsenhet och bokstavligen slog sönder utrustningen. En anställd på marken befann sig samtidigt så nära flygplanet att personen tvingades springa undan.
Ingen människa skadades, men de materiella skadorna blev omfattande, skriver finska medier.
Finlands haverikommission Otkes konstaterar nu att den direkta orsaken var att parkeringsbromsen inte hade aktiverats.
Problemet var samtidigt större än en enda glömd broms.
Sverige försöker rädda inrikesflyget med fel flygplan
Svenskt inrikesflyg har krympt samtidigt som utrikesresandet slår rekord. En del av problemet är enkel matematik: många svenska linjer
Rutinerna fanns – men följdes inte
Både markpersonalen och cockpitbesättningen hade instruktioner som skulle förhindra exakt det som inträffade.
Efter bogsering skulle markpersonalen vid behov säkerställa att parkeringsbromsen var aktiverad. Före motorstart skulle piloterna också kontrollera bromsen.
Dessutom skulle markpersonalen ge en särskild handsignal om parkeringsbromsen.
Den signalen gavs inte.
Enligt utredningen fanns instruktionen i manualen, men den praktiska arbetsrutinen hade blivit att inte använda den.
Det är en klassisk säkerhetsrisk inom flyget: manualen säger en sak, vardagen börjar så småningom göra något annat.
Otkes konstaterar att både flygbolagets och marktjänstbolagets faktiska arbetssätt delvis hade glidit bort från de formella rutinerna.
Även efter sammanstötningen fanns brister. Besättningen deklarerade varken nödläge eller brådskande situation till flygledningen, vilket fördröjde räddningstjänstens bild av vad som hade hänt.
ATR blir allt viktigare även i Sverige
Historien är extra intressant ur svensk synvinkel eftersom ATR 72 sannolikt kommer att bli ännu vanligare på svenska flygplatser.
Braathens har sedan 2025 ett långsiktigt avtal med SAS där bolaget flyger regionaltrafik huvudsakligen från Arlanda. Avtalet löper över sju år och BRA har samtidigt valt att fokusera verksamheten allt mer på just ATR 72-600. Flottan har byggts ut och bolaget har beslutat att successivt lämna Airbus för att koncentrera sig på turbopropflygplan.
Som Perfect Weekend tidigare skrivit passar mindre flygplan dessutom ganska väl in i den svenska flygmarknad som nu växer fram. Inrikestrafiken ligger fortfarande klart under nivåerna före pandemin och Transportstyrelsen räknar med att den även 2032 bara kommer att nå omkring 64 procent av 2019 års nivå.
Det talar för flygplan med färre säten och lägre kostnader på regionala linjer.
BRA ATR-flotta skulle enligt bolagets planer växa från 14 till 17 flygplan redan under 2025, samtidigt som typen används på regionaltrafik för bland andra SAS.
Fler ATR på svenska flygplatser betyder förstås inte fler olyckor. Men incidenten i Helsingfors visar hur avgörande de ganska tråkiga momenten på marken är.
Ett flygplan behöver inte befinna sig på 10 000 meters höjd för att något ska gå riktigt illa.
Flygplansfönstret är starkare än du tror – och betydligt mer komplicerat
Den senaste tiden har flygplansfönster hamnat i nyheterna av alla fel anledningar. Rutor har spruckit, flyg har vänt och i ett uppmärksammat fall
