Flygbolaget airBaltic skulle växa till en av Europas stora spelare. Nu händer motsatsen: flottan kapas från 54 till 36 flygplan samtidigt som bolaget jagar hundratals miljoner euro. För svenska resenärer kan reträtten bli ännu ett slag mot ett flygutbud som redan är betydligt svagare än i våra grannländer.
Flygbolaget tvärbromsar – svenska resenärer drabbas
Det lettiska flygbolaget airBaltic gör en dramatisk helomvändning. Planen på att bygga upp en flotta med omkring 100 Airbus A220 är borta.
I stället ska dagens cirka 54 flygplan minska till 36 redan vid slutet av året. Därefter ska bolaget växa försiktigt till omkring 40 flygplan fram till 2031.
Från 100 till 36, rapporterar Flygtorget. Flygbranschen har sett mjukare landningar.
Baltiskt flygbolag i akut läge – kan påverka svenska resenärer
Den ekonomiska krisen i det lettiska flygbolaget Air Baltic förvärras. Det kan påverka nordiska och svenska resenärer framöver. Det förnyade kriget i Iran
Svenska resenärer kan drabbas
För Sverige är utvecklingen viktigare än den först kan verka.
airBaltic har under lång tid varit en viktig aktör för svenska resenärer, både med direktlinjer och genom navet i Riga. Bolaget flyger från Sverige och Riga fungerar som en smidig genväg vidare till en rad europeiska destinationer.
Och just bra förbindelser har blivit allt viktigare för svenskarna.
Dagens PS har tidigare berättat att 44 procent av svenska resenärer anser att direktflyg eller enkla förbindelser är avgörande när de väljer resmål.
När ett flygbolag som airBaltic krymper med en tredjedel finns därför en uppenbar svensk risk: färre avgångar, sämre konkurrens och på sikt högre priser på de marknader där kapaciteten försvinner.
airBaltic har dock inte meddelat att svenska linjer nu ska läggas ned. Publicerade flygningar fortsätter enligt plan just nu.
Hon är ansvarig för den svenska flygkrisen
Svenskt flyg tappar mark i Europa – och gör det på ett sätt som sticker ut negativt i Norden. Den svenska flygkrisen är tydlig i nya siffror från IATA som
Sverige har redan tappat flyget
Problemet är att airBaltics reträtt kommer när svensk tillgänglighet redan är under press.
Dagens PS har tidigare rapporterat att Sverige sticker ut negativt i Norden. Sedan 2014 har Sverige som enda nordiska land backat i flygresande. Med 2014 som index 100 låg Sverige på 92, medan Danmark nådde 121, Estland 178 och Polen hela 212.
Samtidigt har Kastrup vuxit fram som Nordens dominerande flygnav.
Under första kvartalet 2026 reste drygt 225 000 passagerare från svenska flygplatser via Köpenhamn vidare ut i världen, enligt siffror som Dagens PS tidigare redovisat.
När SAS koncentrerar allt mer av sin internationella trafik till Köpenhamn har alternativ som Riga därför blivit viktigare för svenska resenärer.
Nu blir även det alternativet mindre.
225 miljoner euro behövs
Bakom airBaltics tvärbroms finns framför allt pengar.
Bolaget söker 225 miljoner euro i tillfällig finansiering för att klara den närmaste perioden. Dessutom ingår upp till 225 miljoner euro i nytt lånekapital och 100 miljoner euro i eget kapital i den föreslagna finansieringslösningen.
Pengarna är ännu inte säkrade.
Samtidigt räknar airBaltic med att förändringarna av flottan, nätverket och verksamheten ska ge omkring 45 miljoner euro i återkommande årliga besparingar.
Skakigt för flygbolagen – analytiker varnar för konkurser
Det förnyade kriget i Iran och Mellanöstern har drivit upp olje- och flygbränslepriserna, vilket sätter hård press på Europas flygbolag. Branschexperter
Flyger åt Lufthansa
En allt viktigare del av affären blir ACMI – flygbranschens version av att hyra ut sig själv med både verktygslåda och personal.
airBaltic hyr ut flygplan inklusive besättning till andra flygbolag och har bland annat arbetat åt Lufthansa Group. Under sommaren användes 21 flygplan i sådan verksamhet.
Den verksamheten ska nu få större betydelse året runt.
Det betyder att ett mindre airBaltic inte automatiskt innebär motsvarande minskning av antalet flygningar. Men det väcker en relevant fråga för svenska resenärer: vilka linjer prioriteras när färre flygplan ska göra jobbet?
Motorproblemen kostar
Till problemen kommer de långvariga bekymren med Pratt & Whitney-motorerna på Airbus A220. Brist på motorer och långa underhållstider har gjort att delar av airBaltics flotta inte kunnat användas.
Det som för några år sedan var en offensiv europeisk expansionshistoria har därför blivit något helt annat.
airBaltic ska inte längre bli störst. Först ska bolaget överleva, få ordning på ekonomin och därefter försöka växa igen.
För svenska resenärer finns ingen anledning att kasta Riga-biljetten i papperskorgen. Men när ett flygbolag går från planer på 100 flygplan till 36 är det läge att hålla lite extra koll på avgångstavlan.
Sverige behöver knappast ännu ett flygbolag som börjar sudda på kartan.
Efter premiärflygningen: Nu ska elflyget bli billigare än tåget
Glöm diskussionen om att vi måste flyga mindre. Svenskgrundade Heart Aerospace och elflyget vill göra precis tvärtom. Efter den historiska
