Det var inte länge sedan vinodling i Sverige sågs som en spännande hobby för entusiaster som knappt förstod sitt eget bästa. Den eran är definitivt förbi – de senaste åren har det investerats 100-tals miljoner kronor i vinanläggningar runt om i landet. I en serie artiklar skriver vi om Sverige som vinland.

När jag någon gång på 1990-talet för först gången provade svenskt vin, kunde jag inte för ett ögonblick föreställa mig att Sverige skulle kunna bli ett vinland. Vinerna var av varierande kvalitet – några i princip odrickbara – även om några visade att det gick att göra bra viner även i Sverige.

På grund av de ytterst små produktionsvolymerna blev dock priserna höga i förhållande till kvaliteten. Och med så många fantastiska viner från övriga världen, varför skulle jag någonsin välja att dricka svenskt vin annat än som kuriosa?

Det senaste året har jag haft möjlighet att besöka några svenska vingårdar, skörda druvor, prata med svenska vinmakare, men framförallt prova det senaste resultatet av deras ansträngningar. Och jag har totalt ändrat uppfattning om svenskt vin.

Flest vinodlare i Skåne

Idag finns drygt ett 40-tal yrkesvinodlare som är verksamma i Sverige. De allra flesta är koncentrerade till Skåne. Men vin odlas framgångsrikt på fler platser: Halland, Blekinge, Sörmland, Värmland, Östergötland, Öland och Gotland ståtar med odlingar. Därutöver finns ett stort antal hobbyodlare.

Flest svenska vingårdar ligger i Skåne. Vinodlaren Staffan Lake inspekterar druvorna på sin vingård Snårestad Vingård, strax utanför Ystad. (Foto: Björn Lindgren/TT)
Flest svenska vingårdar ligger i Skåne. Vinodlaren Staffan Lake inspekterar druvorna på sin vingård Snårestad Vingård, strax utanför Ystad. (Foto: Björn Lindgren/TT)

Det är fortfarande små volymer, med priser på relativt höga nivåer, men det är viner som faktiskt har fått en egen, svensk karaktär. En unik smakupplevelse i vinets värld, som jag gärna betalar lite extra för. Att det dessutom är närproducerat, och att de flesta eftersträvar en miljövänlig odling är ingen nackdel.

Statens inställning ett hinder för tillväxt

I övriga vinproducerande länder står ofta vinturismen och gårdsförsäljningen för en stor del av omsättningen för mindre producenter. I Sverige har istället staten, genom Systembolaget, satt upp ett av de största hindren för branschen att kunna växa och bli lönsam. 

Man har hittills hårdnackat motsatt sig möjligheten till gårdsförsäljning. Argumentet att det skulle hota hela monopolet och därmed folkhälsan kan starkt ifrågasättas. De svenska produktionsvolymerna är som nämnts små, och står för mindre än en promille av den totala svenska vinförsäljningen idag.

Här finns utrymme för framsynta politiker att verka för en förändring. Det skulle kunna skapa nya arbetstillfällen, gynna miljön och utveckla den lokala gastronomin.

Ett varmare klimat

I början av november 2020 var det över 18° varmt i södra Sverige. Kanske en tillfällighet, men faktum är att det senaste decenniet är det varmaste någonsin sedan tillförlitliga mätningar startade.

ANNONS
ANNONS

Och det har faktiskt stor betydelse för möjligheten att odla vin på våra breddgrader. Vårt land ligger på marginalen: en veckas tidigare blomning och en veckas senare skörd kan starkt påverka möjligheten att framställa ett gott vin. Det innebär också att fler druvsorter kan trivas.

Klimatförändringen var nog inget som våra tidiga vinodlare räknade med när dom satte spaden i jorden för att plantera sina första vinrankor. Nyfikenhet och viljan att testa något nytt var antagligen den starkaste drivkraften. 

Vinpionjärer visar vägen

De första vinodlande pionjärerna har visat vägen på resan mot svenskt vins stora genombrott. Genom att i olika regioner ha experimenterat hejdlöst med olika druvsorter, placering, beskärning, odlingstekniker – och allt annat som hör vinframställning till – har framgångsrecepten börjat utkristalliseras.

Murat ’Murre’ Sofrakis är en av de innovatörer som betytt mycket för utvecklingen, med hemmabas i Vingården i Klagshamn. Det är Sveriges sydligaste odling, och de första vinstockarna planterades strax efter att EU godkänt Sverige som vinland 1999. Här görs några av Sveriges bästa viner, med en mängd medaljer och utmärkelser från internationella vintävlingar.

Murat ’Murre’ Sofrakis räknas som en nestor inom svensk vinodling. Här ger han goda råd under årets skörd på Skepparps Vingård. Han står också bakom vinerna från sin egen Vingården i Klagshamn, som vunnit ett flertal internationella priser. (Foto: Anna Lind Lewin)
Murat ’Murre’ Sofrakis räknas som en nestor inom svensk vinodling. Här ger han goda råd under årets skörd på Skepparps Vingård. Han står också bakom vinerna från sin egen Vingården i Klagshamn, som vunnit ett flertal internationella priser. (Foto: Anna Lind Lewin)

Möjlighet att göra unika viner i Sverige

På senare år har insikten nått allt fler – det går att göra riktigt bra vin i Sverige. Dessutom har vi möjlighet att göra unika viner, vår jordmån och vårt klimat skapar speciella förutsättningar. Viner som också har kommersiell potential, även internationellt.

Det har gjort att investeringarna nu kan räknas i hundratals miljoner kronor. Kullabergs Vingård och Thora Vingård är båda färska exempel på ambitiösa investeringar med ett långsiktigt perspektiv. Från en internationellt synvinkel är produktionen fortfarande småskalig, men det är ett stort steg från de första trevande försöken på 1990-talet. 

Resan för Sverige att bli ett vinland att räkna med är bara i sin början. Om tio år kanske vi pratar om det svenska vinundret, precis som vi idag talar om det svenska musikundret.

Läs mer: Årets vinfynd – riktigt bra viner för pengarna