Få bakelser har svenska folket en sådan relation till som just prinsesstårtan. Men varför heter den prinsesstårta egentligen, och vad är historien bakom?
Prinsesstårtan fanns 15 år före första prinsessan
Sådana utmaningar är svåra för flinka redaktionsfingrar att hålla sig ifrån, och det första spåret leder längre tillbaka än till prinsessorna.
En prinsessbakelse står redan i Mathilda Langlets kokbok från 1884, femton år innan den äldsta av de tre prinsessor som fått ge namn åt tårtan föddes.
Belägget finns i Svenska Akademiens ordbok, som hänvisar till sidan 549 i Husmodern i staden och på landet. Ordboken säger ingenting om vad Langlet faktiskt bakade.
Svenska Wikipedias genomgång av Kungliga bibliotekets tidningsarkiv visar att namnet levde vidare på helt andra kakor. Svenska Dagbladet publicerade 1924 en prinsesstårta som var en gräddtårta med mandelkräm och pistagenötter. Konsum sålde 1935 en med marsipan.
Den gängse förklaringen är att prins Carls döttrar älskade Jenny Åkerströms gröna tårta.
”Tårtan blev så populär bland prinsessorna Margaretha, Märtha och Astrid, döttrar till prins Carl och prinsessan Ingeborg av Danmark, att den senare kom att kallas just prinsesstårta”
Det skrev tårttillverkaren Frödinge i ett pressmeddelande 2010. Wikipedia nämner också prinsessmandeln, som länge såldes som den finaste mandelsorten, men kan inte belägga kopplingen.
En hushållslärare med affärssinne
Jenny Åkerström föddes i Roslagen och startade 1907 Jenny Åkerströms hushållsskola för flickor i Stockholm.
Under 1920-talet gick prinsessorna där.
”Jenny Åkerström hade ett gott affärssinne och förstod hur hon kunde använda den kungliga glansen för att stärka sitt varumärke och locka nya elever och läsare”, skriver Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.
Varumärket höll ända till hennes död 1957. Hon och systern donerade då 400 000 kronor till en stiftelse för kyrklig ungdomsvård, pengar som enligt lexikonet främst kom från skolan och från försäljningen av Prinsessornas kokbok.
Jag har räknat om beloppet med SCB:s konsumentprisindex, och det motsvarar i dag ungefär 6,6 miljoner kronor.
Tre årtal för samma recept
Både ICA och Frödinge anger Prinsessornas kokbok från 1929 som platsen där receptet först trycktes.
Wikipedias källhänvisning pekar i stället på sidan 471 i uppföljaren Mera god mat, som enligt Libris gavs ut av Bonniers 1939. Hotellet Villa Fridhem i Kolmården, prinsfamiljens sommarhus från 1909, skriver att tårtan kommer från Prinsessornas nya kokbok från 1948.
Per Olof Johansson, tidigare ordförande i hembygdsföreningen i Lohärad där Jenny Åkerström föddes, äger ett exemplar av kokboken och har inga tvivel om vilken tårta det gäller.
– I boken Prinsessornas kokbok kallar hon den ”Grön tårta”, men alla vet nog att det handlar om prinsesstårta, sa han till Norrtelje Tidning 2016.
Originalet saknade sylt, och överdraget var färgad mandelmassa. Med sylt i botten heter den egentligen operatårta, och med gult överdrag Carl Gustaf-tårta.
När Prinsessornas kokbok kom ut hade alla tre prinsessorna gift sig och flyttat från Sverige. Margaretha gifte sig 1919 med prins Aksel av Danmark, Astrid 1926 med Belgiens kronprins Leopold, och Märtha gifte sig i Oslo med kronprins Olav samma år som kokboken trycktes.
Astrid blev drottning av Belgien 1934. Hon omkom i en bilolycka i Schweiz 1935.
Enligt Villa Fridhem önskade prinsessorna sig ändå den gröna tårtan efter middagarna varje sommar.
Frödinge uppgav i samma pressmeddelande att mejeriet bakade cirka två miljoner prinsesstårtor om året, och på Vete-Katten i Stockholm, som öppnade på Kungsgatan 1928, står den för omkring 40 procent av tårtförsäljningen enligt konditorn Johan Sandelin-Järnåsen.
– Att tolka en prinsesstårta är ungefär som att tolka en semla. I slutänden är det kunden som avgör om tårtan duger, säger han till Visit Stockholm.
Marsipanrosen har han en enkel lösning på.
– Som vuxen har jag lärt mig att livet blir enklare om barnen är nöjda, så låt barnen ta rosen. Vi säljer dessutom extra rosor om det skulle behövas.
