Dagens PS

Galenskaparna borde ha bett om en kines

Pastan - så erövrade den Sverige
Butikshylla i Milano – men i dag skulle en svensk matbutik kunna se ut så. Vi har tagit oss några steg från när all pasta klassades som ”makaroner”. (Foto: Luca Bruno/AP-TT)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 18 okt. 2024Publicerad: 18 okt. 2024

Det finns få saker som Kina och Disney har ihop. Ännu färre som Lasse Holm och Marco Polo kan säga det samma om. Det här kan vara det enda.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Spela klippet
Mat & Vin

VIDEO: Billigaste vin hittas på Arlanda

10 nov. 2024

I begynnelsen var makaronen.

Fram till mitten av 1950-talet kallades all pasta för ”makaroner” eller ”makaroni” i Sverige.

För att riktigt dunka in det i svenskarna lanserade Kooperativa förbundet onsdagen som pastadag på 1930-talet, men kallade den förstås för ”makarondag”.

I övrigt har president Thomas Jefferson, Marco Polo, Cajsa Warg och Lasse Holm bidragit. Samt naturligtvis Lady & The Tramp – mer kända av oss som Lady & Lufsen.

Ska vi göra en utvikning här, som en lätt ringlad spagetti på en tallrik, så är Lady & The Tramp en kongenial Disney-namngivning på den tid då fantasi fortfarande var tillåten hos underhållningsjätten.

Lady & The Tramp tog namnet från låtsuccén ”The lady is a tramp”.

I kategorin Disney-kreativitet slås det namnet väl bara av Piff & Puffs amerikanska namn – Chip´n´Dale, en lek med Chippendales.

Hos hovet på 1500-talet

Men detta om detta och därmed pasta. Åter till ordningen.

ANNONS

Den som vill känna sig som en svensk i tiden ska knappast lobba för pasta. Faktum är att pasta började konsumeras i Sverige redan under 1500- eller 1600-talet. Då var det visserligen lyxmat som först nådde hovet och till och med där bara vid festliga tillfällen.

Först under förra århundradet och då under 1930-talet, började vi tillverka pasta själva.
Makaroner, alltså. Vilken sorts pasta det än var.

1940-talet såg makaronifabriker i flera svenska städer. Eftersom de insåg att de hade gemensamma intressen, gav de för övrigt gemensamt ut boken ”91 olika sätt att tillaga svenska makaroner”.

Ett förslag – för att vänja svenskarna – var att servera makaronerna i söta rätter som exempelvis aprikossoppa.

ANNONS

Senaste nytt

Behövde nya namn

När sedan idealmakaroner, som vi i allmänhet gjorde stuvade makaroner och makaronilåda av, blev standardpastan på 1950-talet, började vi inse att vi behövde bredda titulaturen.

Under 1960-talet blev pastan allt populärare bland svenskarna, inte minst eftersom den gick snabbare att laga än den potatis som dittills haft monopol på middagsborden.

1961 kom dessutom de redan då i stort sett oätliga snabbmakaronerna och spädde på trenden.

Galenskaparna när det begav sig för 24 år sedan
Galenskaparna när det begav sig för 24 år sedan. Fr.v. Knut Agnred, Claes Eriksson, Jan Rippe, Kerstin Granlund, Anders Eriksson och Per Fritzell. (Foto: Tobias Röstlund Code: 1014 COPYRIGHT SCANPIX SWEDEN/TT)
ANNONS

Slagdängornas tid

Det stora genombrottet för en bredare tablå av pasta kom under 1980-talet och inte minst när vi svenskar fick nya, tätare band till Italien som semesterland och via fotbollen.

1986 kom Lasse Holm med landsplågan ”Cannelloni, Macaroni”, två år senare Galenskaparna & After Shave med ”Pappa, jag vill ha en italienare” med odödliga textrader som ”Pappa jag vill ha en italienare, uppfödd på pizza och pasta, pappa jag vill ha en italienare, alla andra kan du kasta”.

Resten, som den late som vill slippa redogöra för förloppet säger, är historia.

Under 1970-talet åt vi knappt ett kilo pasta per person och år. Redan 2015 var vi uppe i nio kilo per person och år.

 Falukorv och stuvade makaroner. En riktig klassiker.
Falukorv och stuvade makaroner. En riktig klassiker. (Foto: Ulf Palm / TT)

Forever stuvat?

Cajsa Warg?

Jodå. Det beskäftiga fruntimret med sin ”Hjelpreda i hushållning för ung fruentimber” 1755 hade ett recept på pasta.

ANNONS

Enligt henne skulle makaronerna kokas i smaksatt vatten för att sedan stuvas med riven ost och muskot.

Dock ska sägas att vi kan vår historia. Stuvade makaroner är fortfarande bland topp tio inom pasta.

Pasta carbonara och spagetti med körsfärssås har förstås gått förbi, men har å andra sidan haft tid att smyga fram inför raksträckan mot mål. Båda recepten dök upp redan i ”Vår kokbok” 1951.

Pastans segertåg har för övrigt även fått andra maträtter att luta sig mot den framgångsrika mjölprodukten.

Så kan du exempelvis läsa hur klassikern fiskbullar på burk nu kan marknadsföras med att de ”passar också till pasta”.   

Där står vi i dag med vår italienska pasta…men så är det ju inte. I likhet med krögaren Tony i ”Lady & Lufsen” får vi säga ”någon med mig skämta aprillo” inför påståendet att pastan är italiensk.

Inget håller om man kollar…

Faktum är att inte ens Lady & Lufsens klassiska rätt är riktigt italiensk. Den skapades av italienare i New York, som publicerade det första receptet 1920.

Och tomatsåsen kan vi i hög grad tacka USA:s tredje president Thomas Jefferson för, som tog med sig tomatfrön tillbaka till USA efter en resa tilll Paris – och dessutom såg till att shanghaja en pastamakare som fick introducera parmesanosten i USA.

ANNONS

Pastan i sig är, så vitt vi vet, från början kinesisk, men det var inte som i etablerad historieskrivning Marco Polo som tog den till Europa 1294.

Den marockanska upptäcktsresanden Muhammad al-Idrisi har skrivit om hur han 1154 stötte på pasta på Sicilien i form av ”mjöl format till långa smala trådar”.

Läs även: Så “förstör” svenskar klassiska maträtter. News 55

Arkeolog-pasta

Det lär inte bli ordentligt utrett – men en utgrävning i nordvästra Kina i början av 2000-talet gav ett fynd av en skål med en spagetti-liknande pasta av hirs. Enligt forskarna 4 000 år gammal.

Men okej – ordet ”pasta”, som betyder ”deg” är italienskt.

Men vi har nudlar och dumplings från olika asiatiska länder, äggpastan spätzle från Tyskland, grekisk orzo, pelmeni från Ryssland, koldonai från Litauen och pierogi från Polen. För att ta några exempel.

Och hos oss cannelloni, farfalle, fettucine, fusilli, linguine, pappardelle, penne, tagliatelle, risoni och en hel del annat.

Erkänn att man får en viss förståelse för att våra svenska föregångare valde att kalla allt ”makaroner”…

ANNONS

Läs mer:

Michelin: Krogbetygen som bara skulle sälja däck. Dagens PS

Drycken som är ett “must” varje jul. Dagens PS

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS