Dagens PS

När strömlinjeformen gick till sjöss

Strömlinjeformen
Med rundare former, modern design och funktionell inredning, tog Sjöexpress svensk båtdesign ett stort steg framåt med sin satsning "den nya linjen". (Foto: Sjöexpress arkiv)
Anders Værnéus
Anders Værnéus
Uppdaterad: 22 sep. 2023Publicerad: 22 sep. 2023

1936 tog Henning Forslund stortag och sjösatte strömlinjeformen på AB Sjöexpress modellutbud. Det blev succé.

ANNONS

Mest läst i kategorin

Det är inte alltid så lätt att reda ut hur det egentligen var.

I vilken ordning som saker och ting hände. Vad som orsakade vad och varför.

Den enklaste vägen är alltid att du lutar dig mot tidslinjen, stoppar in alla fakta där och hoppas att det du sedan ser är det som kallas sanning. 

Och visst är kronologin en sanning. Men är den komplett? 

Mycket som hände

1930-talet var ett decennium som rymde allt. Krig och fred och konjunktursvängningar av värsta och bästa sorten.

Ekonomiska krascher och ekonomiska högtryck. Sociala omvälvningar åt både det goda och dåliga.

Under de tio åren som gick mellan 1930 och 1940 hände det mesta. De som levde där och då fick möjligheter som få andra decennier fått bjuda på. 

Stockholmsutställningen på Gärdet var en uppvisning av design, arkitiektur, nya samhällsströmningar och framför allt en stor fest för hela Stockholm. (Foto: Johan August Andersson/Bohusläns Museum)
ANNONS

För den socialt utvecklingsintresserade rivstartade 1930-talet med den stora Stockholmsutställningen under sommaren 1930.

ANNONS

Senaste nytt

Välkommen funkis

Här presenterades det nyaste inom de flesta områden; design, industri, mode och hobby och fritid. Det djärvaste greppet på utställningen stod nog presentationen av den nya arkitektoniska stilen “funktionalismen” för.

Med arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz som två av de tyngsta förespråkarna, kastades den gamla, tunga och svulstiga arkitektoniska stilen överbord till förmån för ljus, rena linjer, nya material och en lägenhetsplanering anpassat för den moderna familjen.

Kolgahuset i Malmö ritades av Carl-Axel Stoltz 1934 och är ett gott exempel på funktionalismen. (Foto: WikiCommons/Tyke)

Det var inte bara en teknisk ny tid, det var även en tid då det sociala schemat ritades om i samhället.

Efter att kvinnlig rösträtt slutligen röstades igenom 1921, hade den patriarkaliska familjebildningen fått sig en törn.

Nu strävade hela samhället mot en mer jämlik uppbyggnad där hemmets förvandling var en av de viktiga pusselbitarna. 

Samhället förändrades

ANNONS

Funkisen, som folk på gatan kom att kalla funktionalismen, satte självklart sin prägel på andra delar av samhället. Rakare linjer, stramare design och en mer avskalad värld skapades av industridesigners och formgivare.

Dock – när något tenderar att dra för mycket åt ena hållet, blir det ofta en reaktion åt motsatt håll.

Chrysler Airflow var absolut modern och strömlinjeformad. Men kunderna gillade den inte. (Foto: Chrysler)

Funkisen fick därför inte stå oemotsagd så länge förrän en helt annan designströmning utmanade idealen: Strömlinjeformen.

Den hade sin grund i bilindustrin som upptäckt att luftmotståndet hos de fordon som producerades, var häpnadsväckande högt.

På Chrysler Corporation jobbade designern Carl Breer och på Hupmobile den legendariske Raymond Loewy, som båda brottades med att ta fram nya karosser med strömlinjeformen som ledstjärna.

Resultatet av deras arbete presenterades i början av 1934 då Chrysler släppte Airflow och Hupmobile sin Aerodynamic.

Båda bilarna var extrema och nyskapande i både konstruktion och utseende, och som särlingar på en konservativ bilmarknad så mottogs de inte särskild väl av bilköparna.

PR-fiaskon

ANNONS

I dag skulle vi nog kalla båda modellerna för PR-mässiga fiaskon.

De gjorde ändock avtryck på bland annat Volvo, som med sin avancerade och strömlinjeformade Carioca också försökte sig på den nya trenden. 

Den legendariske svenske båtkonstruktören Owe Forslund fick en gång frågan om det var svårast att konstruera en båt eller ett flygplan?

Svaret blev givetvis att båten är en mycket med komplex konstruktion än ett flygplan, helt enkelt därför att båtkonstruktören måste ta hänsyn till både luft- och vattenmotstånd.

Flygplanskonstruktören har bara luften att brottas med.

Och kanske var det tankar som dessa som gjorde att Henning Forslund, ingenjören, direktören och ägaren av AB Sjöexpress, presenterade storsatsningen “Den nya linjen” under 1936.

Sven Sjölanders snabba salongsbåt Chans fick bli omslagsbåt, inte bara på Kermath-katalogen 1936, utan också för hela Nya linjen. (Foto: Sjöexpress arkiv)

Då hade strömlinjeformen funnits två år på vägarna och, om inte försäljningsmässigt, så i alla fall marknadsföringsmässigt signalerat att strömlinjeform var förknippad med framtid och modernt tänk.

Sjöexpress var vid denna tid ett av ytterst få varv i Sverige som byggde båtar i något som skulle kunna kallas för modellutbud. Den tanken ville också Henning passa på att bygga vidare på. 

ANNONS

Slumpen hjälpte till

Vad som skedde samtidigt var att Hennings halvbror Gideon Forslund, med egna varv på Kungsholmen och norr om Norrtälje, hamnat i en knepig livssituation och hade behov av extra inkomster.

Ett sammanträffande med Hennings vilja att modernisera Sjöexpress modellutbud samt att varvets chefskonstruktör sedan 1923, Carl Albert Fagerman, fått lämna sin plats.

I vilken ordning dessa sammanträffanden skedde och som kom att föda fram “Den nya linjen” kan vi i dag bara sia om. Att resultatet blev spännande är däremot en sanning utan tvivel.

Den första båten som skapades under parollen var en snabbgående salongsbåt, beställd 1936 av Sven Sjölander, direktör på den ledande VVS-grossisten Ahlsell & Bernström.

Familjen Sjölander på tur i Östergötlands skärgård. Är det månne sill och nubbe som dukas upp på sittbrunnsbordet?
(Foto: Sjöexpress arkiv)

Sjölander hade ett sommarställe på en egen ö söder om Saltsjöbaden dit Chans nu fick färda familjen Sjölander. Båten blev mycket uppmärksammad och kom att bli stilbildare för varvets fortsatta design.

Chans följdes året efter upp med den något större Nefertiti, beställd av livskonnässören Carl-Axel Söderlund.

Söderlund hade en synnerligen god smak för livets goda. Ett townhouse på Tysta gatan i Stockholm och en Mercedes-Benz 500 K, som han köpt ett år gammal 1936.

ANNONS
Snabb, smäcker och vacker. Carl-Axel Söderlund var mycket nöjd med sin strömlinjeformade salongsbåt Nefertite.
(Foto: Sjöexpress arkiv)

Den luxuösa och snabba 10,7 meter långa Nefertite passade sålunda hans kravbild.

Båten motoriserades med en sexcylindrig Kermath Sea-Farer och nådde på KMKs fartbana 19,7 knop.

Köpt av Flottan

Söderlund sålde Nefertite till marinen strax innan krigsutbrottet 1939 och hon kom sedan att stanna i militär tjänst under många decennier, innan hon åter blev civil.

I dag står hon på ett varv i Danmark, mitt i en avstannad renovering, och är till salu för ett pris som tyvärr inte motsvarar marknadens sug på klassiska 1930-tals-vattenlimousiner.

Som ansvarig för Chryslers marinavdelning hos bilfirman Philipsons, behövdes det visningsbåtar. Olle Philipson beställde därför en vacker coupéracer från Sjöexpress 1938. (Foto: Sjöexpress arkiv)

Sedan följdes Chans och Nefertite av ett antal snabbgående salongs- och kabinbåtar med “Den nya linjens” formspråk som ledord.

Oväntat uppdrag

ANNONS

Den båt, som sedermera kom att göra ett oväntat avtryck i historien, var Gladan II. Beställd av Dagens Nyheters chefredaktör Sten Dehlgren 1939 och sålunda endast använd en sommar innan kriget bröt ut.

Båten återköptes av Henning Forslund när Dehlgren och resten av samhället förstod att kriget inte skulle vara över i närtid.

Gladan II blev så liggande på varvet tills en mycket annorlunda förfrågan ställdes.

Dagens Nyheters Chefredaktör Sten Dehlgren lät beställa den snabba salongsbåten Gladan II på Sjöexpress 1939. Lite dålig timing dock, då andra världskriget bröt ut bara några månader senare. (Foto: Sjöexpress arkiv)

Iver Olsen, var norsk-amerikan och från 1943 placerad på Amerikanska ambassaden i Stockholm, speciellt utvald för att dokumentera Sveriges läge mot de krigsförande länderna i Europa.

Han skulle också sköta den av USA skapade War Refugee Board, WRB, med syfte att rädda judar i synnerhet men även annan krigshotad allmänhet från Nazisternas framfart. .

Räddningsresor till Estland

Som en bit i detta arbete, organiserade Olsen hösten 1944 en räddningsaktion av estlänningar över till Sverige via Östersjön.

Som en av kurirbåtarna köptes Gladan II och kom att bli många esters räddning över till Sverige. 

ANNONS

Mycket mer finns självklart att berätta om båtarna som byggdes under Den nya linjen – och det får bli en annan historia. 

Läs mer:

Om Stockholmsutställningen och sommaren 1930

Om funktionalismen här

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

Anders Værnéus
Anders Værnéus

Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.

ANNONS
Jämför båtförsäkringar

Compricer är Sveriges största jämförelsetjänst för privatekonomi. Klicka här för att jämföra båtförsäkringar.

Jämför här
ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS
Spela klippet

Bostadsmarknad och framtiden för köpare – enligt analytikern

Efter en turbulent period präglad av stigande räntor och sjunkande priser börjar Sveriges bostadsmarknad visa tecken på återhämtning. År 2022 präglades av en kraftig nedgång i både bostadsförsäljningar och priser, till stor del drivet av de ökande räntekostnaderna. Men nu, med signaler om stabilisering och potentiella räntesänkningar framöver, börjar marknaden långsamt hitta tillbaka. Frågan är: […]