Kvinnan bakom Svenskt Tenn

Ett viktigt möte

Men det var som inredningsdesigner på designföretaget Wikman & Wiklund som Estrid trivdes allra bäst. Här fick hon möjlighet att förverkliga sina tankar och idéer. Och det var också här som hon kom att träffa Nils Fougstedt.

Nils Fougstedt designade denna tenn-skål för Svensk Tenn 1928. Rent och enkelt men med glimten i ögat. Klubbades på Stockholms Auktionsverk för två år sedan för 2000 kr. (Foto: Stockholms Auktionsverk)

Nils Fougstedt jobbade som konstnär i det ganska så bortglömda materialet tenn. Ett material om både var billigt men som också var mjukt och formbart till allehanda former.

Att skapa i tenn

Estrid blev intresserad  av materialet och tillsammans med Nils Fougstedt började de två att designa och tillverka inredningsföremål i tenn.

Efter att Estrids far gick bort 1924 och efterlämnade ett arv, kunde Estrid öppna sitt eget företag, som då logiskt nog fick namnet Svenskt Tenn.

Samarbetet med Fougstedt var mycket lyckosamt och tillsammans lyfte de tennet från en bakgårdsprodukt till ett trendmaterial.

Välkommen in till Firma Svenskt Tenn. Då i början, kunde nog inte ens Estrid Ericson veta vilket avtryck hennes och Nils Fougstedts lilla butik skulle komma att göra i den svenska kulturen. (Foto: Svenskt Tenn)

Svenskt Tenns första butik öppnade 1924 på Smålandsgatan 40 men den blev snabbt för liten. Flytten gick snart till dagens luftiga lokaler på Strandvägen 5A där den stora resan började.

Kunglig Hovleverantör

Estrid Ericsons design och Nils Fougstedts hantverk kom att bli en gyllene kombination. Butiken på Strandvägen blev snart omtalad och en av de tidigaste kunderna var kronprins Gustaf Adolf som beundrade butikens 300 första föremål och snart kom att bli en återkommande kund.

1930 var året för den stora Stockholmsutställningen där många av de designideal som tidigare rått i Sverige, blev ställda på ända.

Nu skulle allt tungt och överbelastat ut. Rena och enkla ytor och stram design blev på modet.

Svenskt Tenns monter på Stockhomsutställningen bjöd på ett axplock ur företagets digra sortiment. (Foto: Gustaf W:son Cronquist)

Svenskt Tenn ställde bland annat ut en stramt funktionalistisk teservis designad av Björn Trägårdh som blev mycket uppskattad. Brittiska The Times skrev: ”This tea-set, made by Svenskt Tenn, is summing up the spirit of the exhibition.”

Mer än bara tenn

Parallellt med samarbetet med Fougstedt hade Estrid också jobbat med arkitekten och konsthantverkaren Uno Åhrén, som redan tidigt fastnat för funktionalismens stil- och tidsideal.

Tillsammans med Fougstedts tenn-artiklar började Svenskt Tenns lokaler att fyllas med möbler ritade av Uno Åhrén och nu började även andra designers vilja vara med på den stilresa som Estrid Ericson hade påbörjat.

Uno Åhrén stilsäkra, rena och funktionalistiska stil passade Estrid Ericson perfekt och deras samarbete kom att bli mycket lyckosamt. (Foto: Svenskt Tenn)

1930-talet blev en tillväxtresa och en framgångs-saga för Svenskt Tenn och Estrid Ericson. Firman inriktade sig allt med på heminredning och arkitektritade möbler och började även att expandera utomlands.

Prisad utomlands

Företaget blev snart uppmärksammat och tog hem priser vid stora internationella utställningar i Paris 1925 och 1937 och i New York 1939.

Estrids egna målsättningar med sin design och Svenskt Tenns utbud, var att blanda nytta och nöje, drömmande, tidsfördriv och målinriktade köp.

Hennes ambition var att höja varor från enkla materiella ting till symboliska objekt som konsumenten kunde drömma sig bort till.

Lekfullheten i Estrid Ericsons design kommer fram på olika sätt. Hennes numera tidlösa elefantmönster är bara ett exempel. (Foto: Svenskt Tenn)

Hon tog till sig funktionalismen, men ville inte att den skulle bli för stam och tråkig. Lekfullheten och drömmarna i designen vårdade hon ömt.

Bland de andra formgivare som Estrid tidigt knöt till Svenskt Tenns verksamhet, var Björn Trägårdh och Anna Petrus.

Tillsammans med sin egna design började nu Svenskt Tenn kunna erbjuda kompletta inredningar i den allra senaste stilen. Och dessutom in i minsta detalj.

Estrid Ericsson designade den Peruanska urnan till Stockholmsutställningen 1930. Som förlaga stod ett peruanskt lerkärl från sen Chimú-tid som Ester sett på Etnografiska museet. Ett tidigt tillverkat exemplar klubbades för två år sedan för 80.000 kr. (Foto: Svenskt Tenn)

Estrid förstod tidigt att komplettera de större möblemangen med samtliga tillbehör som behövdes i ett modern hem. Därför designade hon själv småsaker som krokar, lampor, krukor och vaser som alla gick i samma stil som möbler och annan inredning.

Men det som kom att bli företagets stora kliv ut i berömmelsen var resultatet av ett möte med en österrikisk designer och arkitekt som Estrid träffade under en av sina många inspirationsresor.

Hans namn var Josef Frank.

Radarparet Josef Frank och Estrid Ericsson tillsammans i hennes våning. Vad dessa två tillsammans har gjort för svensk inredning är omöjligt att värdera. (Foto: Gösta Glase/Nordiska Museet)

Samarbetet med Josef Frank tog ordentlig fart då han som jude, tvingades fly undan nazismen och flyttade till Sverige i slutet på 1930-talet. hans starka och orädda form och färgspråk imponerade på Estrid och han fick snabbt anställning på Svenskt Tenn.

Skapade ett tidlöst stil-ideal

Under de 30 år som Ericson och Frank kom att samarbeta, växte ett stil-ideal fram som fortfarande är otroligt starkt i svensk heminredning. Ericsons stilkänsla och Franks oräddhet blev ett vinnande koncept som mottogs mycket väl av kunderna.

Varumärket Svenskt Tenn, som Estrid Ericson startade på 1920-talet, har idag vuxit till en symbol för svenskt hantverk och design. Under förtagets logotype säljs idag dessutom mycket av Carl Malmstens verk.

Idag ägs Svenskt Tenn av Kjell och Märta Beijers Stiftelse som fortsätter driva verksamheten i Estrid Ericsons anda.

Idag är Svenskt Tenn-butiken på Strandvägen en exklusiv plats för dig som söker det korrekt stilrena och svenska. Att inreda från Svenskt Tenn är aldrig fel. Men kanske inte lika lekfullt längre som Estrid Ericson själv hade velat se det. (Foto: WikiCommons)

Affären på Strandvägen i Stockholm finns kvar. Men har idag inte så mycket kvar av Estrids ursprungliga tanke att erbjuda god design till rimlig kostnad.

Att handla på Svenskt Tenn är idag ett statement med en garanti att du absolut gör ett säkert och stil-rätt köp.

På Hamngatan 12, där Estrid växte upp, kan du besöka Estrids minnesplats Källan. Minnesplatsen och konstverket är skapat av Hjo-konstnären Yvonne Nimar. (Foto: Lena Mindus/Estrid Ericsons vänner)

Läs mer om:

Svenskt Tenns historia
Läs här om Carl Malmsten
Johan Krouthén – landskapens mästare