Konsten att locka både samlare och salonger

Sålde frekvenser

En av de mer udda uppdragen som bolaget fått i modern tid, var när radion skulle avregleras. Olika frekvenser skulle då säljas ut till privata aktörer, och det var självklart att det då var Stockholms Auktionsverk som skötte den budgivningen.

Men det handlar dock inte så mycket om kulor, kanoner, krut och en och annan frekvens i Lis vardag numera. Auktionsverkets vardagliga verksamhet består ju av det som du förmodligen förknippar den med. Li igen:

– Efter att ha missat intagningen till journalistlinjen, började jag studera konstvetenskap. Fick som 22-åring sommarjobb på Bukowskis i Malmö. Där fick jag gå vid specialisternas sida, som berättade och lärde mig massor om föremålen som passerade. Det dröjde inte länge förrän jag såg på aktiviteterna på ett helt nytt sätt – ja prylarna förförde mig faktiskt.

Idag är Li Pamps liv fullt av vackra ting och historien om dem. (Foto: Stockholms Auktionsverk)

Sedan dess har hon odlat kärleken till sakerna som idag är vardag i hennes vardag. Föremål som har en historia att berätta, fascinerar fortfarande lika mycket.

Att kunna presentera ett föremål mer än dess fysiska uppenbarelse, ger så mycket mer än att bara visa en pryl utan bakgrund.

Vikten av proveniens

– Proveniens är otroligt viktigt, säger Li. Inte bara för att kunna berätta om i vems salong föremålet har stått i. Proveniens handlar ju också om att kunna styrka ett föremåls bakgrund. Efter alla år som människor krigat och handlat över jorden, är det viktigt att kunna berätta varifrån ett känsligt föremål kommer. Och att det därigenom är ok att sälja.

Den vanligaste proveniensen är dock den som är kopplad till en känd ägare. Kunglig proveniens slår självklart högst. Därefter kända familjer eller fastigheter.

Har en byrå specialbeställts av till exempel Torsten Kreuger, så slår det självklart högt i Sverige.

– Men även när det gäller proveniens så finns det nationella skillnader, säger Li. Utomlands är proveniens från nutida kändisar ofta en tydlig värdehöjare.

I Sverige slår inte moderna kändisar alls lika högt.

Det svenska kulturarvet behöver lyftas

Samtalet byter riktning. Från proveniens till hur vi svenskar ser på vårt kulturarv. Här är Li orolig för att vi i Sverige inte har lärt oss att uppskatta det arv som våra förfäder lämnat efter sig.

– Genom att vi har varit förskonade från krig under drygt 200 år och haft möjlighet att spara föremål genom åren. Men kanske har vi inte fullt ut  lärt oss att uppskatta vårt eget arv, säger Li. Både historiskt och rent monetärt har vi i Sverige en något fattig syn på det som skapats här genom åren.

Li fortsätter resonemanget. Funderar kring varför det har blivit så. Ord som utbildning och bildning släpps lösa i samtalet. Två närbesläktade ord noterar hon. Men med en väsentlig skillnad.

– För att uppskatta de värden som ett historiskt föremål bär, krävs det mer än utbildning, säger Li. Det handlar till en del också om att förstå det stora sammanhanget – det som skapat samhället och gjort det till vad det är. Det bidrar till att kunna uppskatta värdet av de föremål som hör till det.

En av de svenska möbelsnickarna som i modern tid har uppmärksammats internationellt är Axel Einar Hjorth. Och nu först börjar vi även här hemma uppskatta hans konstnärsskap. Här sitter Li i en av hans rustika 1930-talsmöbler. (Foto: Henrik Montgomery/TT)

Li nämner att en viss del av svenskt hantverk som uppskattas utomlands på ett helt annat sätt än det görs här hemma. Risken med det blir att Sverige som kulturland, tappas på historiska föremål som får en mycket större uppskattning på internationella marknader än vad de får här hemma.

– Jag tror det krävs en ny våg av folkbildning. Där vi får lära oss förstå det svenska historiska samhället. Det räcker inte med den utbildning som ges i skolan. Det krävs att vi lär oss på djupet att förstå vad Sverige står för och har stått för.

Uppskattad utomlands

En av de designers som på senare tid har blivit otroligt uppskattad utomlands är Axel Einar Hjorth.

Hans sportstugemöbler i furu, som producerades hos Nordiska Kompaniet på 1930-talet, var tänkta att hamna som inredning i den sportstugebyggnation som växte fram i spåren av reglerad semester då fler fick råd och möjlighet att köpa en tomt och bygga sig ett litet hus.

I vintras såldes ett exemplar av Axel Einar Hjorths stol Skoga för svindlande 637 000 kronor. En av de dyraste stolarna genom alla tider sålda på auktion i Sverige. (foto: Uppsala auktionskammare)

– I Sverige har Hjorth i perioder varit nästan bortglömd, säger Li. Det är först när den internationella marknaden med belgare och fransmän upptäckte hans design och stil och hade handlat med hans NK-byggda möbler ett tag, som vi svenskar själva fick upp ögonen för honom.

Och idag är hans möbler riktigt heta på marknaden.

349 år av auktionshistoria

Att ha den positionen som Li idag har på Stockholms Auktionsverk, ger en unik inblick i marknaden av klassiska föremål. Och det blir extra intressant med den historiska dokumentation som finns sparat efter alla de 349 år som företaget klubbat bort lösören.

När Li tog över som VD på Stockholms Auktionsverk var det ett slitet företag. Åren under det danska auktionshuset Lauritz ägarskap hade tärt på resurserna och ryktet. Men nu är företaget på väg tillbaka på scenen igen. (Foto: Stockholms Auktionsverk)

Stockholms Auktionsverk har genom åren följt konjunkturen i Sverige ganska så slaviskt. I den historiska dokumentationen som finns sparad, går det att läsa ut hur hur auktionshuset fortsatt gått bra även under svårare tider.

– I moderna ekonomiska kriser har vi sett att människor har flyttat en del av sitt kapital, från börsen till andra marknader med fasta tillgångar,, säger Li. Idag går silver, konst, antikviteter och design av god kvalité bra på marknaden. Vi omsatte runt 500 Mkr under 2022, vilket vi är mycket nöjda med.

Antikviteter och  återbruk

Vid sidan av det enskilda förmeålets monetära och historiska värde, är Li stolt över att Stockholms Auktionsverk är en del av återbruket.

– Den generation som nu blir våra kunder, ser verkligen även handeln med antikviteter som en del av second hand-rörelsen, säger Li.

Miljöaspekten i detta är både viktig ur ett hållbarhetsperspektiv. Men det är också ett viktigt mjukt värde för handeln med antikviteter och begagnade saker i stort.

Återbruk och cirkulär ekonomi är ju en stor och viktig marknad, där vi också nu räknas in – om än med guldkant.

Att Li älskar att berätta om saker, människor och deras relationer till varandra, det märks. Det märks också att det nog också hade blivit en bra journalist av henne. – om nu livet tagit den vägen.

Men med facit i hand, så var det nog tur att hon inte kom in på den där journalistutbildningen utan lydde sina föräldrars råd att rikta in sig mot något hon gillar.

För det man gillar, blir man ju också ofta bra på. Något som definitivt stämmer på Li Pamp och hennes värld av vackra ting.

Läs mer om:

Axel Einar Hjorth
Kvinnan bakom Svenskt Tenn