Vår traditionella syn på känslor kan vara felaktig. Psykologiprofessor Lisa Feldman Barrett påstår att hjärnan själv bildar känslor beroende på kroppens situation, och att det är dags att tänka om hur vi ser på känslor.

Din hjärna är inte skiljt organiserad med separata områden som aktiveras när vi upplever en specifik känsla. Exempelvis aktiveras inte amygdalan, som spelar en central roll i nervsystemet, varje gång du blir rädd, stressad eller ilsken.

Känslorna aktiveras av mönster som ser olika ut varje gång, och borde därför kategoriseras på ett annorlunda sätt. Det är dags att stoppa ned 1900-talets teorier om hur känslor blir till i historiens malpåse, menar Lisa Feldman Barrett i en SvD-intervju.

Bilden hittills har varit att du är född med ett visst register av känslor och att hjärnan är rustad med kretsar för dessa. Men det är inte så att hjärnan har olika funktioner i olika delar, som om den vore en schweizisk armékniv”, säger Lisa Feldman Barrett.

Hjärnan vill skapa balans

Hjärnan har ständigt fokus på att kalkylera den närmsta framtiden. Med information från våra sinnen om både vårt inre och omvärlden försöker den uppskatta och dra slutsatser. Om kroppen är i obalans försöker hjärnan lista ut vad som ska göras för att rätta till det. 

Hjärnan styr kroppens budget skulle man kunna säga. Det handlar inte om pengar, men glukos, salt, hormoner och vatten. Allt vad din kropp behöver för att överleva och må bra helt enkelt, i första hand för att du ska kunna föra vidare dina gener till nästa generation”, förklarar Lisa Feldman Barrett på SvD:s Idagsidan.

ANNONS
ANNONS

När det sker ett märkbart skifte i den så kallade kroppsbudgeten bildas en känsla. Kombinationen av aktivitet av nervceller, sinnesintryck och tidigare erfarenheter tolkas för att vi ska hamna i ett läge där vi kan fatta rätt beslut. Om nervsignaler skickas från handen att den berörs, vi ser en spindel och vet att de kan vara giftiga känner vi rädsla och skakar bort faran. 

Lätt att missta sig på känslolivet

Men känslor är svårtolkade och aktiverar inte specifika områden i hjärnan på det sätt vi trott tidigare. Det är därför viktigt att de i stället kategoriseras. 

”Exakt samma typ av smärta i din mage kan vara rädsla, ångest, hunger eller en magkänsla om att någon inte bör litas på, beroende på vilken situation du befinner sig i och vilka gissningar hjärnan gör om vad som är orsaken till det onda.”

Forskningen visar också, framgår det i artikeln, att långvarig resursbrist i kroppsbudgeten gör oss trötta och ökar energikraven för metabolismen. Då går kroppen in i ett läge av sparsamhet och slutar bry sig om omvärlden, vilket förklarar symtom på depression. 

Denna kunskap har fått Lisa Feldman Barrett att ändra på sin livsstil och i dag prioriterar hon god sömn, motion och tid för återhämtning.