Allt i badrumsskåpet är inte din hjärnas bästa vän. Forskare pekar nu ut flera vanliga läkemedel – både receptfria och på recept – som kan kopplas till ökad risk för demens. Sambanden är inte glasklara, men tillräckligt intressanta för att ta på allvar.
Fyra vanliga läkemedel som påverkar din hjärna mer än du tror
Allergitabletten som stänger av mer än pollen
Den största boven i dramat heter antikolinerga läkemedel. Det låter som något från en farmakologisk konferens i Basel, men i praktiken handlar det ofta om helt vanliga antihistaminer.
Klassiska preparat som Benadryl används mot allergi – och som sömnmedel. Problemet är att de blockerar signalsubstansen acetylkolin, som är central för minne och koncentration. På kort sikt kan du bli trött och glömsk. På lång sikt pekar flera studier mot upp till 50 procents ökad risk för demens vid långvarig användning, skriver NY Times.
Modernare alternativ som Claritin och Zyrtec saknar denna effekt och anses därför vara ett bättre val för pollenplågade svenskar.
Läs även: Lögner om medicinen har lurat svenskarna
Psykmedicin – vad är orsak och vad är symtom
Antipsykotiska läkemedel är en annan kategori som väcker frågor. De används vid tillstånd som schizofreni och svår depression, men studier visar också kopplingar till ökad demensrisk.
Här blir det snabbt filosofiskt. Är det läkemedlen som påverkar hjärnan – eller är det sjukdomarna i sig som redan är en del av problemet?
Forskare lutar åt att det kan vara både och. Samtidigt är budskapet från läkare ganska rakt: behöver du medicinen, ska du ta den. Att avstå behandling för allvarliga psykiska sjukdomar är ett betydligt sämre alternativ.
Självmedicinering med cannabis enda vägen för många
Cannabis är delvis legaliserat i Tyskland. Där ställs frågan om självmedicinering till personer med sömnproblem är vägen ut när vården inte täcker till.
Lugnande medel med en baksida
Bensodiazepiner – klassiska lugnande och ångestdämpande läkemedel – har länge varit misstänkta i sammanhanget. De påverkar hjärnans aktivitet direkt och kan ge både minnesproblem och ökad fallrisk, särskilt hos äldre.
Men även här är bilden rörig. Sömnproblem och ångest, som ofta behandlas med dessa läkemedel, är i sig kopplade till kognitiv svikt. Vissa studier hittar därför ingen tydlig koppling när man kontrollerar för just dessa faktorer.
Med andra ord: sambandet finns där, men ingen är riktigt säker på varför.
Magmedicin som överraskar
Den sista kategorin känns nästan som en skröna: protonpumpshämmare, alltså läkemedel mot halsbränna.
Preparat som Prilosec har i vissa studier kopplats till ökad demensrisk. En möjlig förklaring är att de kan ge brist på vitamin B12, som i sin tur påverkar hjärnan.
Samtidigt finns det studier som inte hittar någon risk alls. Ett kliniskt test med pantoprazol visade till exempel ingen ökning av demensfall under tre år.
Här är forskningen kort sagt oenig.
Slutsatsen: inget att få panik av – men värt att tänka på
Det viktigaste att ta med sig är att de flesta av dessa samband bygger på observationsstudier. Det betyder att forskarna ser mönster, men inte kan bevisa exakt vad som orsakar vad.
Att ta en allergitablett ibland är knappast ett problem. Att äta vissa läkemedel dagligen i flera år kan däremot vara något att diskutera med sin läkare.
Det handlar inte om att rensa badrumsskåpet i panik. Det handlar om att förstå att även vardagliga mediciner kan ha en baksida – särskilt när de blir en vana snarare än en tillfällig lösning.
Läs även: Så många struntar i läkarreceptet
