Senaste draget från Ryssland? Zebrarandigt, en kamouflagedesign från första världskriget ska lura ukrainska drönare.
Zebrarandiga ryssar ska lura Ukraina
Sprejfärg är det senaste från Ryssland när det gäller att bekämpa de ukrainska robotdrönarna.
Ryssarna målar sina lastbilar och stridsfordon med skarpa svartvita zickzack-mönster och fläckar som täcker allt från chassi till däck.
Det är, hur oväntat det än är, en taktik från första världskriget som Ryssland nu återanvänder.
Britterna började måla fartyg med denna typ av kamouflage under just första världskriget och då i ett försök att förvirra fiendens fartyg.
Ukraina avancerar mot Krim. Dagens PS
Skulle få dem att sikta fel
Tanken då var att de vinklade, skarpt kontrasterande mönstren skulle lura tyska flottbesättningar att felberäkna de fysiska egenskaperna hos brittiska fartyg.
Det i sin tur skulle få tyskarna att missa när de avfyrade sina vapen mot britterna.
Nu får ryska lastbilar samma typ av kamouflage och Ryssland använder även varianten för några av sina viktigaste militära flygplan.
Tanken är att försöka förvirra sökare i form av avståndsvapen som använder bildmatchnings-kapacitet.
Det har alltså, hundra år efter första världskriget, inget att göra med att lura det mänskliga ögat.
Den nya, påstått drönarsäkra färgsättningen är ett försök att bryta förmågan hos den AI som styr ukrainska attackdrönare.
”Visar hur desperat Moskva är”
”Återupplivandet av denna gamla teknik, som praktiskt taget har övergivits av flottor över hela världen, avslöjar också hur desperat Moskva har blivit för att skydda sina försörjningslinjer”, konstaterar Fast Company.
En första analys är att det kanske fungerar eller inte fungerar. Autonoma drönare kan ju faktiskt läras att känna igen även dessa mönster.
Dessutom, påpekar analytiker, gör det ju lastbilarna och stridsfordonen till väldigt tydliga mål för de drönare som styrs av människor.
De zebrarandiga fordonen blir väldigt mycket mer synliga för alla piloter som läser av frontlinjerna med videoljus eller nattsensorer.
Tveksamt om det fungerade ens då
Marinkonstnären Norman Wilkinson är den påstådda uppfinnaren av denna typ av kamouflage.
Universitetssimuleringar i närtid har bekräftat att den underliggande mekanismen är verklig. De korsande linjerna skapar vad forskarna kallar ”horisonteffekten”, en geometrisk illusion som får hjärnan att felbedöma den verkliga kursen för ett rörligt objekt.
Huruvida taktiken räddade fartyg under första världskriget är däremot inte riktigt klarlagt.
När det brittiska amiralitetet 1918 gjorde en analys kom man fram till att fartyg med den här typen av kamouflage attackerades i 1,47 procent av sina rutter jämfört med 1,12 procent för omålade fartyg.
Av de fartyg som träffades av torpeder sjönk 43 procent av de kamouflerade mot 54 procent av de omålade. 41 procent av de kamouflerade träffades midskepps jämfört med 52 procent av de omålade.
”Kommer att bli kortlivat”
I dag tror ryssarna att de vet bättre. Genom att ändra den visuella konturen av ett fordon räknar man med att drönarna ska misslyckas.
Men experter konstaterar att allt kamouflage är värdelöst mot icke-visuella sensorer.
Värmekameror registrerar motorvärme och chassitemperatur oberoende av allt annat – och dessutom kan som sagt drönare lära sig att känna igen även dessa fordon.
Dessutom kommer nattseendesystem att tydligt identifiera fordonen mot naturliga bakgrunder.
Fast Companys analys? ”Det verkar som att den ryska armén inte riktigt har tänkt igenom detta och deras återupplivande av Wilkinsons bländande idé kommer att bli lika kortlivad som de där lastbilarna.”
