Rysslands ekonomiska bekymmer får följder. Nu konfiskerar Putin nya tillgångar från oligarker. Senast 64 miljarder på ett bräde.
Putin konfiskerar 64 miljarder från oligark

När Vladimir Putin bygger en ny rysk elit handlar det, bland annat, om att slå mot den gamla.
I det ledet har nationaliseringar, som lika gärna kan kallas konfiskeringar, av privata tillgångar blivit en viktig del.
Den här veckan genomförs Rysslands viktigaste ekonomiska event, det årliga ekonomiska forum som äger rum i S:t Petersburg.
I år invigdes det mot en kuliss av svart rök från oljehamnen 17 kilometer bort som Ukraina just slagit till mot.
Experten: ”Ryssland likadant utan Putin”. Dagens PS
Ekonomin har skrumpnat
Det var en perfekt illustration till hur anfallskriget i Ukraina, genomdrivet av Vladimir Putin på bekostnad av det mesta i övrigt, fört den ryska ekonomin till ett miserabelt tillstånd.
Tillväxten har stannat av, inflationen drivit priserna i höjden och den nationella välfärdsfonden, som hittills ansvarat för återhämtningen, är snart tom.
Den ryska ledningen har, för att finansiera fortsatt krig, satt de ryska oligarkerna under hård press.
Sedan 2023 har en våg av nationaliseringar, det vill säga konfiskeringar, gått genom Ryssland.
Det senaste fallet är ett av de mest uppmärksammade, skriver Yle. I början av maj nationaliserade riksåklagaren över 500 miljarder rubel, motsvarande cirka 64 miljarder kronor, från miljardären Vadim Moskovich i ett snabbt tillslag.
Flera konfiskeringar
Moskovich äger – eller ägde – jordbruksholdingbolaget Rusagron, ett av Rysslands största företag.
Han representerade även Belgorod-regionen i Rysslands federationsråd och var medlem i federationsrådets ekonomisk-politiska kommitté från 2006 till 2014.
”Under de senaste 1,5 åren har ett ökande antal företag nationaliserats eller bytt ägarskap på ett sätt som gör att den nya ägaren är ett mer tilltalande alternativ för de nuvarande härskarna”, sammanfattar Laura Solanko, senior rådgivare vid Finlands banks forskningsinstitut.
Tidigare har företag i Ryssland nationaliserats med motiveringen att deras privatisering anses ha skett olagligt under 1990-talet.
Anklagelser om extremism har också använts för att rättfärdiga konfiskeringar.
Så lätt är det för ryssar att resa in i Europa. Dagens PS
Finns många exempel
Det är vanligt att tillgångar värda miljarder rubel säljs till ett betydligt lägre pris till parter nära regimen. På så sätt undviker staten att hantera företag och får pengar till sin budget, skriver ekonomen Andrei Yakovlev på Istories.
Enligt Yakovlev såldes Rysslands största metanolproducent, Metafrax Chemicals, som beslagtogs 2023, till Roskhim, ett företag nära bröderna Arkadij och Boris Rotenberg.
Biltillverkaren Rolf såldes till Umar Kremlev som också står Putin nära.
År 2024 nationaliserades pastatillverkaren Makfa och överfördes senare till statligt ägda Rosselkhozbank, som kontrolleras av den inre kretsen kring Nikolaj Patrushev, tidigare chef för säkerhetspolisen och i dag rådgivare till Vladimir Putin.

Vill ha en beroende elit
Enligt Yakovlev är det, i en svag ekonomisk situation, viktigt för den ryska ledningen att eliten består av personer som kan vara mindre kvalificerade, men som kommer att stanna vid Putins sida in i det sista.
De stannar eftersom regimens kollaps även skulle vara deras personliga.
Enligt Laura Solanko vid Finland bank skadar konfiskeringarna inte bara oligarkerna, utan även den bredare ekonomiska utvecklingen i Ryssland.
”Så länge sådana processer pågår finns det osäkerhet bland entreprenörer huruvida de fortfarande kommer att ha företaget i sin ägo ens om sex månader. Det kommer så småningom att skära av all lust att investera i någonting.”





