Del 1 av 4: Ai-krisen i Sverige
Alla vill ha AI – men Sverige vågar inte trycka på gasen
Viggo Cavling
Uppdaterad: 06 juni 2025Publicerad: 05 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Svenska vd:ar vet att AI är avgörande – men många vågar fortfarande inte trycka på gasen Detta är den första artikeln i en serie om fyra där Dagens PS Perfect Weekend granskar hur Sverige hanterar det största tekniksprånget sedan internet – och varför vi riskerar att hamna på efterkälke.
AI är inte framtid längre. Den är här. Den förändrar affärsmodeller, organisationskartor och hela samhällen. Men Sverige tvekar.
Och medan vi står kvar och funderar, springer andra förbi.
Enligt IBM:s CEO Study 2025 säger 68 procent av svenska vd:ar att AI påverkar kärnan i deras verksamhet. Lika många menar att konkurrensfördelar kommer avgöras av vem som har mest avancerad generativ AI. Men samtidigt har bara 26 procent av svenska AI-projekt gett förväntad effekt.
Hur länge har vi egentligen råd att tveka?
Läs även: Jante, Luther och kontrollbehovet – därför sitter svensk AI fast i kulturfällan
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Så ska Arvind Krishna få IBM + Ai att dansa igen
Läs även: Påven varnar: “AI ett hot mot mänsklig värdighet”
ANNONS
“Vi måste börja bygga Ai, inte bara använda”
“Vi är alla användare av AI i dag, men väldigt få är faktiskt med och bygger den”, säger Vahid Zohali, vd för IBM Sverige. “Det är en stor skillnad. Sverige måste ta nästa steg – annars bygger någon annan åt oss.”
Han ser paralleller med 90-talets PC-reform. Då tog Sverige ledartröjan. Idag nöjer vi oss med att byta Google mot ChatGPT.
“Vi måste förstå att det är vårt data som ska tränas. Det är där innovationen sker – inte i det vi redan får serverat från andra”, säger han.
ANNONS
Senaste nytt
Ett sällsynt svenskt undantag
Ett av få exempel där AI verkligen fungerar i praktiken är Lidingö stad. Tillsammans med IBM och Atea har man byggt ett system där AI identifierar och maskerar känslig information i offentliga handlingar. Handläggningstiden har halverats.
Samtidigt stärks rättssäkerheten.
“Det här är en modell som alla svenska kommuner borde titta på. AI gör grovjobbet – men människan har sista ordet”, säger Zohali.
ANNONS
Projektet är en del av Vinnovas initiativ Rätt till insyn och visar att det går att digitalisera utan att kompromissa med lagar och etik.
Läs även: AI-jätten i hemligt bråk – raderade chattar ska bevaras
“Svenska chefer vågar inte – och det kostar”
Enligt rapporten föredrar 40 procent av svenska vd:ar att vara ”snabb och fel” framför ”rätt och långsam”. På pappret. Men i praktiken är det annorlunda.
Urban Roth, innovationschef på IBM Sverige, menar att svensk försiktighet ofta maskeras som eftertänksamhet.
“Vi är inte som amerikaner som bara kör. Här ska allt förstås först. Men det innebär också att vi ibland förlorar tid vi inte har”, säger han.
Roth menar också att AI blottlägger ett kulturellt skifte vi inte riktigt är redo för: “AI tränger in i det vi hållit som heligt – analys, kreativitet, intuition. Och det skrämmer folk.”
ANNONS
En sista Ai-varning
IBM:s globala vd Arvind Krishna, som förvandlat bolagets stela rykte till något betydligt mer rörligt, kallar sin ledarstil för The Geek Way. Den bygger på snabba beslut, öppenhet och tolerans för fel.
“Man måste våga misslyckas”, säger Zohali. “Vi tryckte på ’tummen ner’ när AI-verktyget gav fel svar – och nu är det bättre än någonsin. Det är så man lär upp tekniken.”
Frågan är: ska vi vänta på perfektion? Eller våga göra fel innan det är för sent?
Läs även: AI-appens spektakulära fall – ett tecken i tiden?
Läs även: Jante, Luther och kontrollbehovet – därför sitter svensk AI fast i kulturfällan
Läs även: Därför fungerar inte svenska AI-satsningar – trots miljardbudgetar och hög kompetens
Läs även: Så ska Arvind Krishna få IBM + Ai att dansa igen
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
Viggo Cavling
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-talet. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS