Samtidigt som energipriserna skakar världsmarknaden pågår ett dolt spel långt ute till havs. Gigantiska fartyg, lastade med miljoner fat olja, ligger stilla i månader som flytande lager för att invänta rätt prislapp.
Spelet på havet: Så döljs världens energilager i flytande depåer
Vi granskar den tekniska och ekonomiska apparaten bakom fartygen som inte bara transporterar energi – utan fungerar som marknadens mest svårfångade regulatorer.
I alla krig finns som vanligt vinnare och förlorare.
Iran har redan gjort sitt för att förstöra det globala flödet av olja som Dagens PS har berättat, där bland annat Saudiarabiens oljeledningar har hamnat i skottgluggen.
Drabbar Irans ekonomi
Samtidigt riskerar den senaste amerikanska blockaden av Hormuzsundet att slå direkt mot Irans ekonomi.
Enligt uppskattningar kan landet förlora motsvarande nära 4 miljarder kronor per dag i uteblivna oljeintäkter till följd av blockaden i Hormuzsundet.
Samtidigt passar Kina på att drämma till USA med en känga där man riktar skarp kritik mot USA:s blockad av iranska hamnar i Hormuzsundet och beskriver åtgärden som ”farlig och oansvarig”.
Vem är då vinnaren i allt kaos i Mellanöstern?
Fartyg inväntar rätt prislapp
Det är de gigantiska fartyg, lastade med miljoner fat olja, som ligger stilla i månader som flytande lager för att invänta rätt prislapp.
Trots vapenvila och fredssamtal är Hormuzsundet fortfarande till största delen stängt.
Största globala avbrottet
Det påverkar en femtedel av världens dagliga oljekonsumtion, där Internationella energirådet (IEA) beskiver störningen som har pågått sedan början av mars som det största avbrottet någonsin för den globala oljemarknaden, enligt Ny Teknik.
Nu börjar effekterna synas på allvar runt om i världen, på platser som Asien, Australien och Europa – där det ofta tar minst en månad för en oljetanker att ta sig från från Persiska viken till just Europa.
”Det är först i april som vi på riktigt kommer att börja se att de fartyg som skulle ha anlänt inte anländer”, säger Levi Östling, marknadsanalytiker på Energimyndigheten.
Resultatet av blockaden av det viktiga sundet leder till ”contango” – när priset på råvaran för leverans i framtiden är högre än priset just nu – och där fartygen därmed väntar ut att prislappen ska stiga framöver.
”En last kan byta ägare flera gånger under färd och det är också ganska vanligt att man byter färdriktning. När man passerar Gibraltarsundet börjar det bli dags att bestämma vilket raffinaderi i Europa man ska till. I Asien är Malackasundet en avgörande passage. Men även mellan Skagen och Göteborg kan man se båtar ligga och vänta på besked”, säger Johan Woxenius, professor i sjöfartens transportekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Störningar normaliseras
Tankfartyg som tidigare låg stilla med lastad olja har dock åter börjat lossa sina leveranser vid raffinaderier och hamnar. Detta har lett till att den totala volymen olja som “fastnat” till havs snabbt har minskat, berättar Investing Live vidare.
Analytiker pekar på att denna utveckling är ett tecken på att logistiska flaskhalsar tillfälligt har lättat. När olja inte kan levereras till slutkund på grund av konflikter, låg efterfrågan eller hamnproblem, används fartyg ibland som tillfällig lagring.
När dessa hinder försvinner minskar behovet av sådan lagring snabbt, vilket nu har skett i större skala. Men den underliggande osäkerheten i geopolitiken gör att stabiliteten fortfarande är bräcklig.
Marknaden befinner sig därmed i ett läge där förbättringar i fysisk oljeflödesdata samexisterar med risk för nya störningar.
