Ukrainska drönare ger inte bara framgångar på slagfältet. De har även fällt en regering i ett Nato-land. Så här gick det till.
Så fällde ukrainska drönare en Nato-regering
Fredag morgon den 15 maj vaknade Helsingfors till beskedet att en ”farlig obemannad luftfarkost” rörde sig i luftrummet ovanför regionen.
04.39 skickade inrikesministeriet ut ett varningsmeddelande via 112-appen och flygvapnets jaktplan gick upp över Nyland.
De boende i den finska huvudstaden uppmanades att stanna hemma och dessutom inomhus.
Flygförbud utfärdades och plan i luften omdirigerades. Först vid 7-tiden kunde myndigheterna meddela att faran var över.
Ny rysk offensiv – så ska Ukraina slå tillbaka. Dagens PS
Ukrainsk drönare orsaken
Orsaken till krisläget? En ukrainsk drönare, riktad mot de ryska oljehamnarna på andra sidan Finska viken, omdirigerad via avancerad teknik av Ryssland.
Det var inte första gången – och rimligen inte den sista. Estland, Lettland, Litauen och Finland har drabbats.
Fyra Nato-länder. I ett av dem fällde en ukrainsk drönare regeringen. Här är berättelsen om det.
Bakgrunden är att i takt med fler och framgångsrika drönarattacker från Ukraina i Ryssland, har ryssarna hittat en väg att förvandla vissa av dessa attacker till motattacker.
Ryssland har börjat störa ukrainska drönare och omdirigera dem mot Ukrainas grannländer.
Det har, minst sagt, skapat en säkerhetsmässigt och politiskt svår situation för dem – och för Ukraina.
Miljardnotan: Billiga drönare slår ut Putins dyraste vapen. Dagens PS
Första stora incidenten i mars
Den första större incidenten inträffade i mars, när flera drönare kraschade i Finland och myndigheterna kunde konstatera att minst en av dem var ukrainska.
Det tvingade Ukraina till en officiell ursäkt till Finland.
I maj gick så flera drönare in i lettiskt luftrum från ryskt och en kraschade nära en anläggning för oljelagring i lettiska Rezekne, nära ryska gränsen.
När drönarna identifierats som ukrainska, bad Ukraina åter om ursäkt.
För Lettland skulle konsekvenserna av de ukrainska drönarna bli omedelbara och allvarliga.
Drönarhändelsen blottade djupa spänningar inom regeringen kring nationell säkerhet och utlöste en politisk kris.
14 maj meddelade premiärminister Evika Silina att hon och regeringen skulle avgå och det historiska var ett faktum. Ukrainska drönare hade fällt regeringen i ett Nato-land.
Putin: ”Kriget i Ukraina är snart över”. Dagens PS
Estland näst i tur
19 maj var det Estlands tur. Ett Nato-stridsflygplan sköt då ner en misstänkt ukrainsk drönare över estniskt territorium.
Under de närmaste dagarna inträffade flera liknande incidenter, vilket ökade oron.
Estniska tjänstepersoner konstaterade att varje incident inträffat vid ukrainska attacker mot mål inne i Ryssland, refererar Kyiv Independent.
Enligt tjänstepersoner i Kyiv använder Ryssland nu elektroniska krigföringssystem för att omdirigera ukrainska drönare till Nato-territorium.
”Ryssland fortsätter att omdirigera ukrainska drönare till Baltikum med hjälp av sin elektroniska krigföring. Och Moskva gör detta med flit ihop med intensifierad propaganda”, säger Heorhii Tykhyi, talesperson för utrikesministeriet.
Den ryska propagandan? Ryska talespersoner började framställa krascherna som att Ukraina hotade hela regionens säkerhet.
Rysslands utrikes underrättelsetjänst, SVR, hävdade att ukrainska drönare använde lettiskt territorium för att attackera Ryssland.
Zelenskyj avslöjar Rysslands nya plan. Dagens PS
Uppmanade Nato till attack
Längst gick, ännu en gång, Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev som menade att de baltiska länderna borde åberopa Natos artikel 5 om kollektivt försvar.
”De borde ha föreslagit något annat: att åberopa artikel 5 i Washingtonfördraget mot Ukraina i samband med attacken”, sade Medvedev.
Den största huvudvärken för regeringen i Kiev?
De baltiska staterna och Finland har konsekvent varit bland Ukrainas starkaste allierade.
Nu oroar man sig för att drönarincidenter av det här slaget på sikt kan undergräva det stödet.
Tomas Hendrik Ilves, president i Estland från 2006 till 2016, varnar för den utvecklingen.
”Absolut, vem vill ha drönare som kommer in på deras territorium”, säger han hos Kyiv Independent. ”Det är oroande. Jag oroar mig för det.”
Favorit i rysk repris: ”Frankrike på väg in i Ukraina”. Dagens PS
Vill samarbeta med allierade
Estlands försvarsminister Hanno Pevkur har offentligt uppmanat Ukraina att ”skärpa drönarkontrollerna” för att undvika fler incidenter.
”Vi måste säga det. Vi måste prata om det. Och vi måste vara väldigt tydliga och uppriktiga med varandra”, säger Pevkur.
”Det finns ingen anledning att äventyra esternas stöd till Ukraina”, tillägger han.
Ukrainas regering har agerat snabbt, medvetna om att händelserna är politiskt känsliga och allvarliga för landet.
Utrikesminister Andrii Sybiha har uttalat att man är beredd att samarbeta direkt med de baltiska länderna och Finland för att undvika fler incidenter.
”Jag bekräftade Ukrainas beredskap att samarbeta med de baltiska staterna och Finland för att förhindra sådana incidenter, bland annat genom direkt inblandning av våra experter”, sade Sybiha.
Även EU erkänner det växande hovet – och att det aktualiserar behovet av en så kallad drönarvägg.
”Det här belyser verkligen behovet av de EU-flaggskepp som vi har lagt fram, inklusive till exempel drönarförsvarsinitiativet eller luftskölden”, säger EU-kommissionens talesperson Thomas Regnier.
