Samma vecka som USA kliver in för att ta över säkerhetsansvaret på Grönland påminner naturen om vem som egentligen styr i norr. Radarsatelliter har fångat hur ett 76 kvadratkilometer stort isberg brutits loss från Petermann-glaciären.
76 kvadratkilometer is på drift – största arktiska kalvningen sedan 2020
Händelsen inträffade den 4 augusti 2026 i nordvästra Grönland när en gigantisk sektion av Petermann-glaciärens flytande istunga släppte sitt grepp. Det handlar om glaciärens största isförlust sedan 2012 och den enskilt mest omfattande kalvningen i hela Arktis på sex år.
En isö i Manhattan-storlek
Den nybildade isön beräknas vara upp till 150 meter tjock och motsvarar till ytan hela Manhattan. Satellitbilder från den europeiska rymdorganisationen ESA och uppdraget Copernicus Sentinel-1 kunde följa hur sprickbildningen fördjupades i mitten av istungan under månaderna före det slutgiltiga brottet.
Adam Garbo, doktorand vid University of Ottawa, understryker dramatiken i förändringen.
”Petermann-glaciären har länge varit en av Grönlands största återstående istungor. Vi har förväntat oss det här brottet i åratal och att slutligen se det hända är anmärkningsvärt”, säger doktoranden som citeras av ESA.
Läs också: Kalla handen från EU – Norge får nej om arktisk olja DagensPS
Skifte i ett förändrat landskap
Kalvningen sker under en vecka då blickarna riktas mot regionen av helt andra skäl. USA övertar formellt säkerhetsansvaret på Grönland, vilket markerar ett nytt kapitel i den geopolitiska dragkampen om Arktis. Medan stormakter rustar för strategisk närvaro och nya sjörutter påminner glaciärens uppbrott om de snabba miljöförändringar som ställer hela regionen inför nya realiteter.
Själva istungan har fungerat som en propp som dämpar glaciärens flöde ut i havet. När stora delar nu faller bort riskerar rörelsen mot havet att gå snabbare.
Fler sprickor väntar i djupet
Allt tyder på att dramat i nordväst inte är över. Forskare som övervakar området har identifierat ytterligare två stora sprickbildningar längre in på istungan. Dessa sektioner uppskattas till 97 respektive 87 kvadratkilometer och kan komma att brytas loss om sprickorna fortsätter att utvidgas.
Anna Crawford vid University of Stirling pekar på värdet av att följa utvecklingen noggrant.
”Genom att studera arktiska isöar får vi kunskap som kan överföras mellan polarrregionerna. Detta är avgörande för att förstå hur kalvning och nedbrytning av isöar påverkar glaciärdynamik, havsnivåhöjning och havsmiljön.”
Det gigantiska isberget drivar nu vidare ut i arktiska vatten, där det sakta kommer att brytas ner i mindre delar under de kommande åren.
”Glaciologen Mauri Pelto från Nichols College har också följt isberget , med hjälp av bilder från NASA-USGS Landsat-satelliter, medan det drivit nerför Petermannfjorden mot Naressundet. Under veckan sedan det kalvade har isberget drivit i genomsnitt 3 kilometer per dag. Det fortsatte mot fjordens korsning med Naressundet , där det rammade in i en liten klippformation som kallas Joe Island (Joe Ø). Det korta mötet syns på bilder tagna av OLI (Operational Land Imager)”, rapporterar Nasa, USA:s federala myndighet för rymdfart och rymdforskning.
Läs också: Skandinavien vill ta över Arktis dolda rikedomar DagensPS
Affärer och risk – på samma gång
Händelsen utspelar sig alltså samtidigt som USA och Danmark har tillkännagivit ett avtal om Grönlands säkerhet efter tvisten där Donald Trump tidigare har hotat att överta Grönland med våld.
”Nato sa att avtalet skulle bidra till att stabilisera regionen”, och Trump sa att Danmark skulle ge USA ”permanent kontroll över säkerhet och alla andra behov” i det halvautonoma danska territoriet i Arktis”, skriver BBC.
För USA och andra aktörer i Arktis borde den aktuella händelsen vara en väckrklocka om att regionen inte bara är business as usual, utan också en risk.
Läs mer: I krisens spår: Oljebolagen vill exploatera Arktis Realtid
Läs även: Rekordlåg is två vintrar i rad: ”Förändrar hur vi tolkar Arktis” DagensPS
