Japans polis och självförsvarsstyrkor fick den 1 oktober rätt att ta sig in i servrar och radera skadlig kod. Vid ett tempel i Tokyo säljs samtidigt en amulett mot datorvirus för 1 000 yen, knappt 64 kronor. Båda utgår från samma rädsla för hackare.
Magiska amuletter och cyberjakt ska skydda Japan mot hackare
Dagens PS har rapporterat att Japans försvar hackades av Kina, vilket beskrivs som den mest skadliga attacken i landets moderna historia.
Den 1 oktober därefter startade programmet för aktivt cyberförsvar. Det innebär att polisen och självförsvarsstyrkorna får ta sig in i servrar och radera skadliga program när tecken på angrepp upptäcks.
En oberoende kommission som inrättades i april ska i normalfallet godkänna åtgärderna i förväg. I brådskande fall granskar den dem i efterhand enligt en juridisk genomgång av lagen.
Toshiharu Furukawa, minister med ansvar för cybersäkerhet, säger enligt Nippon att:
Vi är fast beslutna att nå världens högsta nivå av motståndskraft.
Från räkenskapsåret 2027 ska det nationella cybersäkerhetskontoret NCO också leta efter hot som redan finns i systemen. Det gör dem genom att återskapa attacker i virtuella miljöer och dela upptäcktsmetoderna med elbolag och teleoperatörer, medan försvarsministeriet bidrar med personal, rapporterar Jiji.
Amuletten ser ut som ett halvledarchip
”Omamori” är amuletter som säljs vid shintohelgedomar och tempel, oftast för hälsa, välgång, säker förlossning, framgång i prov och affärer, eller skydd mot ondska. De kostar vanligen mellan 300 och 1 000 yen. Med yenens låga kurs mot kronan handlar det om cirka 20–65 kronor för att skydda sig mot olika livskatastrofer: En billig försäkring skulle många hävda.
Vid helgedomen Kanda Myojin säljs en amulett i svart, grönt guld, formad som ett halvledarchip, som skydd mot hackare och dataläckor. För dessa 64 kronor får du även två klistermärken till telefon och dator att klistra på.
Amuletten köps av privatpersoner och används i det tysta som livrem till statens hängslen. De båda känner oro för det digitala samhällets nya utmaningar och attacker, och skyddar sig utifrån bästa förmåga på två helt olika sätt.
Högteknologiskt land med analoga system
Andelen kontantfria betalningar i Japan nådde 58 procent 2025. Målet är att nå 65 procent år 2030 och 80 procent på längre sikt, enligt ministeriet för ekonomi, handel och industri. Drygt 40 procent av konsumenternas betalningar är alltså inte kontantfria ännu.
Restauranger, affärer och apotek i Japan har fortfarande laminerade papper uppsatta på entréfönster och väggar markerade med orden ”ONLY CASH” för att markera mot såväl nydigitaliserade japaner som utländska kreditkortsveteraner.
Japan ligger efter Singapore, Taiwan och Sydkorea i IMD:s ranking över digital konkurrenskraft 2025, och gapet växer, skriver Oxford Economics.
Den sista av 1 034 föreskrifter som krävde disketter avskaffades så sent som i juni 2024, enligt Digitaliseringsmyndigheten. Bristen på it-personal väntas nå 450 000 personer 2030, enligt en prognos från 2023.
Hotet är inte unikt för Japan. Mer än 70 procent av organisationerna i världen drabbades av cyberbedrägerier under det senaste året, enligt World Economic Forums Global Cybersecurity Outlook 2026, som Realtid har rapporterat om.
PS analys: En Jämförelse mellan Japan och Sverige
Vad gör en enskild användare när skyddet ligger utanför den egna kontrollen? Dagens PS jämför Japan och Sverige på två punkter:
Den första punkten är rätten att slå tillbaka mot en angripare. Det kan Japan nu göra så fort de upptäcker ett angrepp och det bedöms som akut sedan den 1 oktober 2026. Brottsbekämpande myndigheter i Sverige får i hemlighet läsa av och ta upp uppgifter, men inte ändra eller radera dem, enligt propositionen om hemlig dataavläsning.
Förslaget att låta Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket göra det lämnades i juni och föreslås gälla från 1 juli 2027 som ett femårigt försök, enligt SOU 2026:45. Det är nio månader senare än i Japan och görs alltså bara på prov.
Den andra punkten handlar om vad som händer när skyddet inte håller. I Japan är kontanter fortfarande ett gångbart alternativ om ett betalsystem slås ut. I Sverige betalade 5 procent med kontanter vid sitt senaste köp 2025, mot 10 procent 2023.
Riksbanken skriver självt i betalningsrapporten att:
I Sverige är betalningsmarknaden nästintill helt digital. Användningen av kontanter och andra manuella betalsätt har sjunkit under lång tid, till förmån för kort och betalningar i mobilen. Det tyder på att vi i Sverige har ett högt förtroende för de digitala systemen. Men det gör oss samtidigt sårbara för cyberattacker och störningar i elnätet och datakommunikationer.
Mot dessa två punkter ligger Japan säkerhetsmässigt före Sverige då de har rätten att både slå tillbaka mot angripare och har ett analogt alternativ. Sverige har varken det ena eller det andra.
Det ena går att besluta. Säger riksdagen ja till utredningens förslag har myndigheterna rätten 2027. Det andra går inte att besluta fram lika snabbt. Att kontanter ska fungera igen kräver att butiker tar emot dem, att banker hanterar dem och att hushållen har dem hemma, och Riksbankens riktmärke om 1 000 kronor per vuxen påverkar bara det sista ledet.
En sak som Sverige kan göra utan ny lagstiftning är att kopiera Japans turordning. Japan lät kommissionen som godkänner intrången komma i gång den 1 april och befogenheterna började gälla ett halvår senare. Den svenska utredningen föreslår särskild tillsyn, och om den kan hinnas fås på plats före befogenheterna avgörs när förslaget behandlas.
Läs även: Ryssland budgeterar krig till 2029 – påverkar svenskar
