Dagens PS

Ukraina vill ha Starlink i drönarna – Musks svar påverkar ägarna

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talar i telefon under ett möte vid Europeiska politiska gemenskapens toppmöte på Skanderbegtorget i Tirana i Albanien, fredagen den 16 maj 2025. (Leon Neal/Pool via AP)
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj talar i telefon under ett möte vid Europeiska politiska gemenskapens toppmöte på Skanderbegtorget i Tirana i Albanien, fredagen den 16 maj 2025. (Foto: Leon Neal / Pool via AP / TT)

Ukraina vill bygga in Starlink i attackdrönare mot ryska ballistiska missilramper 20 mil in i Ryssland. Bakgrunden är bristen på Patriot-robotar. Beslutet fattas av Elon Musk och de nya SpaceX-ägarna bär följderna utan att kunna rösta om saken.

En Iskander-grupp behöver 40 till 50 minuter för att nå avfyringsplatsen och ytterligare cirka 20 minuter innan roboten skjuts, enligt analytikern Kostiantyn Kryvolap i euobserver.

En spaningsdrönare hinner på den tiden upptäcka grupperingen. När larmet gått till flygvapnet och planen lyft har rampen redan skjutit och lämnat platsen.

Dagens drönare träffar fel sorts mål

Ukrainas långdistansdrönare navigerar med AI ombord, vilket fungerar mot raffinaderier och ammunitionsförråd men inte mot ett fordon i rörelse, enligt The Atlantic.

Starlink skulle ge en operatör styrning i realtid ända in i målet. Geostängslet släpper i dag bara igenom trafik över ukrainskt territorium, enligt Militarnyi.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare bett om att få koppla upp sig på Starlink, senast vid ett möte med Trump den 28 juli 2026. Då bad han om ett möte med Musk, som tackade nej, enligt The Atlantic. Den 7 augusti fanns det fortfarande inget besked.

Ägarna bär utfallet utan att få rösta

Musk kontrollerar över 82 procent av rösterna med 48,4 procent av kapitalet, enligt bolagets SEC-anmälan. Vi beskrev i juli hur berättelsen svängde från raketstart till skepsis. Två fondförvaltare ser samtidigt köpläge i försvarssektorn, enligt Realtid.

PS analys: Det som prövas är inte Musks åsikt om kriget utan var beslutsrätten över kritisk infrastruktur ligger. Ett nej skickar varje europeisk inköpare vidare till IRIS2 och Eutelsat. Ett ja gör ett börsnoterat bolag till stridande part.

I båda scenariorna får ägarna betala för beslutet Musk tar, i värdering långt före kvartalssiffror.

Läs även: Ryssland byggde åtta 1-50U flygplan – fyra kan inte flyga

Läs även: Lojala kunder straffas med 1 500 procents prishöjning

Mest lästa i kategorin

Rysslands president Vladimir Putin sitter i cockpit på en flygsimulator under sitt besök på Aeroflots flygskola utanför Moskva i Ryssland, lördagen den 5 mars 2022. (Sputnik, Kremls poolfoto via AP)
Konflikter

Östersjön: Ryskt spionplan med Putins laserskydd fotograferat

20 aug. 2026