USA beslagtog i veckan en supertanker lastad med 1,9 miljoner fat iransk olja. Bakom beslaget döljer sig ett helt smuggelnätverk som opererar från ett laglöst vattenområde utanför Malaysia, där hundratals fartyg byter last i skydd av mörkret.
Irans hemliga flytande oljelager – så smugglas råolja förbi sanktionerna
Den amerikanska militären bordade och beslagtog oljetankern MT Tifani i Indiska oceanen den 21 april. Ombord fanns 1,9 miljoner fat iransk råolja, enligt det amerikanska försvarsdepartementet. Två dagar senare beslagtogs ytterligare en tanker, MT Majestic X.
Båda fartygen hade gjort upprepade resor mellan Iran och ett vattenområde utanför Malaysias östkust, känt som Eastern Outer Port Limits (EOPL).
Området ligger cirka 10 mil från Singapores skyskrapor, nära den östra ingången till Singaporesundet, en av världens mest trafikerade sjöfartsleder.
Beslaget markerar en eskalering i det pågående kriget mellan USA/Israel och Iran, som inleddes i slutet av februari och begränsat oljeflödet från Mellanöstern.
Flytande oljelager
Enligt satellitdata från United Against Nuclear Iran (UANI), en amerikansk organisation som bevakar Irans kärnvapenprogram och oljehandel, genomfördes minst 679 fartygstransferingar i EOPL under 2025.
Det är en ökning från 471 under 2024 och 280 under 2023. Siffrorna underskattar den verkliga volymen eftersom satelliter inte passerar varje dag och inte kan upptäcka fartyg i dåligt väder.
Enbart under perioden januari till 21 april i år registrerades minst 250 överföringar.
”Det är en mycket bekväm plats för att dölja aktiviteter. Malaysiska myndigheter tittar i princip åt andra hållet”, säger Farzin Nadimi, senior fellow vid tankesmedjan Washington Institute med specialisering på Iran, till CNN.
Charlie Brown, seniorrådgivare vid UANI, uppskattar att omkring 95 procent av fartygen som byter last i området smugglar iransk eller rysk olja till Kina. Dödläget i Irankriget har drivit upp oljepriset under fem dagar i rad och gjort smugglingen ännu mer lönsam.
Så fungerar smugglingen
Iran exporterade i genomsnitt 1,69 miljoner fat per dag under 2025, enligt handelsdata från analysföretaget Kpler. Omkring 90 procent gick till Kina, enligt den amerikanska regeringen.
Kina har inte infört sanktioner mot iransk råolja. Kinas utrikesdepartement har sagt att Peking ”motsätter sig unilaterala sanktioner som saknar grund i internationell rätt”.
Upplägget bygger på två uppsättningar fartyg. Den första hämtar olja vid Irans huvudsakliga exportanläggning Kharg Island och seglar genom Indiska oceanen och Malacka- och Singaporesunden till EOPL.
Där tar en andra grupp fartyg över lasten och levererar den vidare till kinesiska raffinaderier i Shandongprovinsen.
Fartygen stänger regelmässigt av eller manipulerar sina obligatoriska spårningssystem (AIS), byter flagg och förfalskar lastdokument. Besättningar målar ibland om fartygsnamn direkt på skrovet.
”De skapar en ny bakgrund för den nya lasten och det nya fartyget. Det här är en tvättverksamhet för last”, säger Nadimi.
Kina deklarerar inte officiellt iransk råoljeimport och döljer ofta ursprunget genom att märka oljan som malaysisk, enligt Ying Cong Lah, råoljeanalytiker på Kpler.
Oljepriset har pendlat kraftigt de senaste veckorna i takt med att fredsförhandlingar kollapsat och återupptagits.
Strategisk buffert nära Kina
EOPL fungerar inte bara som omlastningsplats utan även som ett flytande oljelager. Iran hade rekordstora 191 miljoner fat lagrat till havs i februari, majoriteten i Östasien, enligt Kpler.
Tack vare denna buffert lyckades Teheran upprätthålla en export på i genomsnitt 1,1 miljoner fat per dag till Kina under hela mars, trots att USA och Israel genomförde intensiva anfall mot landet, enligt UANI.
”Det finns risk att stridigheter bryter ut i Hormuzsundet, så Iran föredrar att flytta så mycket last som möjligt nära sina kunder”, säger Nadimi till CNN.
Brent crude har stigit över 100 dollar fatet (cirka 1 050 kronor) sedan kriget bröt ut. Irans sanktionerade olja säljs med en rabatt på cirka 10 dollar under referenspriset, vilket innebär att varje fartygstransfering genererar tiotals miljoner dollar i intäkter åt regimen. Energikrisen driver nu europeiska hushåll mot nya lösningar som solceller i en takt utan tidigare motstycke.
Malaysia under press
Malaysias utrikesminister Mohamad Hasan medgav i juli att frågan är ”en tagg i sidan” och lovade skärpt tillsyn. Fartyg som ertappas med otillåtna transfereringar ska kvarhållas, enligt statsmediet Bernama.
”Vi vill inte längre anklagas för att vara ett land som underlättar sådana aktiviteter”, sa Mohamad.
Trots löftena har aktiviteten fortsatt att öka. Bränslesmällen på 4 miljarder dollar kan öka flygpriserna med 20 procent och visar hur den iranska oljekonflikten påverkar konsumenter globalt. Världen rustar sig till tänderna som en direkt konsekvens av det geopolitiska läget.
Så kan svenska konsumenter påverkas
Det höga oljepriset slår direkt mot svenska hushåll. Dyrare råolja driver upp kostnader för transporter, livsmedel och uppvärmning.
Varje dollar som Brent stiger ökar trycket på pump- och dieselpriser, vilket i förlängningen påverkar inflationen.
Harvard-professorn Kenneth Rogoff varnar för fortsatt börsoro kopplad till Irankonflikten och den globala oljebristen.
Frågan är nu om USA kan skala upp sina tillslag mot skuggflottan tillräckligt för att begränsa Irans intäkter, eller om smuggelnätverken hittar nya vägar.
