Arktis har upplevt sitt varmaste och våtaste år någonsin. Det visar en ny rapport från den amerikanska väder- och klimatorganisationen NOAA.
Regionen värms upp dubbelt så snabbt som resten av världen


Mest läst i kategorin
Den snabba avsmältningen av permafrost har till och med fått vissa floder att anta en orange färg, på grund av metaller som läcker ut i vattnet, berättar Financial Times i en artikel.
Sedan NOAA började följa klimatet i Arktis för 20 år sedan har temperaturen i regionen stigit mer än dubbelt så snabbt som den globala medeltemperaturen.
Siffror under nedskärning
Mellan oktober 2024 och september 2025 var lufttemperaturen vid ytan den högsta som uppmätts sedan 1900. Varje år under det senaste decenniet har dessutom placerat sig bland de tio varmaste som registrerats. Globalt steg temperaturen förra året med över 1,5 grader sedan förindustriell tid.
Rapporten publiceras samtidigt som NOAA har drabbats av nedskärningar och avslutade forskningsprojekt under Trump-administrationen. Trots detta försäkrar forskaren Matthew Druckenmiller vid University of Colorado, som deltagit i studien, att resultaten ”inte påverkats politiskt”.
Läs mer: Smältande isar kan utlösa vulkanutbrott på Antarktis (Dagens PS)
Han beskriver Arktis som planetens ”kylskåp” och understryker regionens betydelse för klimatet världen över.
”Arktis är verkligen avgörande för klimatet på jorden. Snö och is reflekterar värme tillbaka till atmosfären, och när isen smälter stiger havsnivån”, säger han.
Senaste nytt
Fått en orange färg
Tinandet av permafrost har också gjort att över 200 floder i arktiska Alaska har fått en orange ton. Abagael Pruitt vid University of California, Davis, varnar:
”Detta kommer att fortsätta och får stora konsekvenser för vattenkvalitet, biologisk mångfald och de samhällen som är beroende av dessa vattendrag”, säger hon till Financial Times.
Läs mer: Forskare överraskade: Kustvattnen förändras i snabb takt (Dagens PS)
Rapporten varnar även för en så kallad “atlantifiering” av Arktis, där varmt och saltat vatten från Atlanten tränger långt norrut och eroderar havsis. Det påverkar havets cirkulation och kan få långtgående konsekvenser för väder världen över.
Gabriel Wolken vid University of Alaska Fairbanks kommenterar:
”Denna process förändrar Arktis termiska struktur och omformar hela ekosystem”, säger han.
Dyster bild
Årets vinterhavsis nådde den lägsta maximala utbredningen på 47 år, och den äldsta, tjockaste isen har minskat med över 95 procent sedan 1980-talet. Glaciärer i arktiska Skandinavien och på Svalbard tappade rekordmycket is mellan 2023 och 2024.
Flera övervakningsprogram har också nedskurits, och vissa satelliter som mäter havsis planeras tas ur drift 2026. Dataset som följt tundrans ”grönska” kommer inte längre att uppdateras på grund av finansieringsnedskärningar.

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.

Jag har jobbat över trettio år som journalist. Mest med ekonomi- och arbetsmarknadsjournalistik. Men också med grävande journalistik och politik. Jag är väldigt sportintresserad och håller Västerås SK högt. Dessutom är jag en flitig musiksamlare. Har över 7000 skivor.











