Östersjön har blivit över två grader varmare sedan 1990-talet och riskerar att förvandlas från kolsänka till kolkälla. Samtidigt har sikten halverats på fyra decennier och årets algblomning är redan i full gång.
Ny forskning: Östersjön värms upp dubbelt så snabbt som världshaven
Sommaren har knappt börjat, men cyanobakterierna är redan här. Länsstyrelsen i Stockholm rapporterade i slutet av juni att ytansamlingar av cyanobakterier observerats i mellersta och norra Östersjön.
Rapporter om blomningar strömmar in från Nynäshamn, Öland och Stockholms skärgård.
Det är inte bara ett sommarproblem. Bakom algblomningen döljer sig en kedja av förändringar som forskare nu beskriver som allvarligare än vad många anar.
Värms dubbelt så snabbt
Globalt slog havsytans medeltemperatur rekord i juni 2026 med 20,98 grader, enligt EU:s klimattjänst Copernicus. Östersjön värms ännu snabbare.
Vid Tvärminne zoologiska station i Finland mäter forskare hur Östersjön förändras i realtid. Temperaturen har stigit drygt två grader sedan 1990-talet. Det är dubbelt så snabbt som världshaven i genomsnitt.
”Vi känner inte ens riktigt till konsekvenserna av värmeböljorna, men vi vet att de ger en högre dödlighet bland blåmusslor och sjögräsängar och det är väldigt allvarligt”, säger Alf Norkko, professor i marinbiologi vid Tvärminne zoologiska station.
När organiskt material bryts ner på botten produceras metan, en växthusgas som är 28 gånger kraftigare än koldioxid.
Riskerar bli en kolkälla
En av de mest oroande slutsatserna i forskningen vid Tvärminne är att Östersjön riskerar att byta roll. Havet, som historiskt bundit koldioxid, kan bli en kolkälla som i stället spär på klimatförändringarna.
Orsaken är dubbel. Dels gör det varmare vattnet att nedbrytningen av organiskt material accelererar. Dels släpper 1,4 miljoner kilometer diken i Finlands skog- och åkermarker ut kol och näringsämnen i vattendragen.
Resultatet syns med blotta ögat. Sikten i Östersjön har halverats på 40 år. Vattnet blir mörkare, vilket försvårar växternas kolbindning ytterligare.
Havsnivån stiger snabbare
Havsnivån i världshaven steg med cirka 2 millimeter per år fram till 2015. Under de senaste tio åren har takten accelererat till 4,5 millimeter årligen.
”I Hangö är vi på plus/minus noll”, säger Norkko. Det innebär att havsnivåhöjningen i princip har tagit ut landhöjningen. ”Nu kryper strandlinjen småningom högre upp istället.”
I Sverige är situationen liknande längst i söder. I Skåne, där landhöjningen är under 1 millimeter per år, blir konsekvenserna redan kännbara. Tusentals bostäder ligger i riskzonen för översvämning och erosion.
Enligt en statlig utredning kan villaägare tvingas betala hundratusentals kronor för skyddsåtgärder.
97 procent påverkat av övergödning
Övergödningen är fortfarande Östersjöns värsta fiende. Enligt Havs- och vattenmyndigheten är 97 procent av havet påverkat, varav 12 procent bedöms som kraftigt drabbat.
Enligt SMHI:s preliminära mätningar för 2025 är ungefär 21 procent av bottnarna i egentliga Östersjön, Finska viken och Rigabukten helt syrefria. Omkring 34 procent är påverkade av syrebrist. Fosfor som frigörs från de syrefria sedimenten göder fler algblomningar, som i sin tur sjunker och förbrukar ännu mer syre. En ond cirkel som är svår att bryta.
Forskningen ger dock en viss ljusglimt. En studie från Södertörns högskola visar att rätt fiskeförvaltning, där rovfiskbestånd som torsk och gädda stärks, kan bidra till klarare vatten genom att småfisk inte äter upp djurplankton som begränsar algerna.
Regeringen agerar
I april 2026 gav regeringen Havs- och vattenmyndigheten och Transportstyrelsen i uppdrag att utreda sjöfartens miljöpåverkan i Östersjön.
Fokus ligger på två Natura 2000-klassade områden vid Gotland, där fartygstrafik hotar känsliga ekosystem genom oljeutsläpp och undervattensbuller.
Rapporten ska vara klar senast i april 2027.
Vad det betyder för dig
Badar du i Östersjön i sommar bör du hålla koll på aktuella algvarningar. Blågröna alger kan ge magsjuka och infektioner. Håll barn och husdjur borta från synligt grönt vatten.
Äger du fastighet nära kusten, särskilt i södra Sverige, kan stigande havsnivåer och erosion på sikt påverka fastighetsvärdet.
Men mitt i allt dystert finns en viktig poäng. ”Östersjön mår bättre än vad den skulle kunna göra”, säger Norkko. ”Om vi inte hade gjort en massa åtgärder skulle Östersjön må betydligt sämre.”
