Nederländernas kungahus drog in motsvarande 576 miljoner euro, cirka 6,5 miljarder kronor, på kolonialismen enligt en granskning som kungen själv beställde. Statsminister Rob Jetten stänger ändå dörren för skadestånd.
Kungahuset tjänade drygt 6,5 miljarder på kolonier och slaveri
Rapporten lades fram i fredags efter tre års arbete och slår fast att huset Oranien-Nassau var inblandat i kolonialismen med övertygelse och utan förbehåll, skriver NL Times. Den täcker 425 år.
Hela 566 miljoner euro kom från Nederländska Ostindien.
Pengarna gick framför allt via Nederlandsche Handel-Maatschappij och Billitonbolaget, två bolag som Vilhelm I och hans sonson prins Hendrik grundade på 1800-talet, medan familjen enligt forskarna tjänade i princip ingenting direkt på slavhandeln över Atlanten.
”Varken ståthållarna eller kung Vilhelm I uttryckte några invändningar mot handeln med förslavade människor eller mot slaveriet”, sa huvudforskaren Gert Oostindie när rapporten presenterades.
Kung Willem-Alexander kallade resultatet ”osminkat och djupt konfronterande” och sa att det var ”en slutsats som berör mig, trots att jag står tre generationer ifrån dem”.
Jetten pekar på 2023 års pengar
Samma dag beskedet kom sa Rob Jetten på sin veckovisa presskonferens att granskningen inte leder till skadestånd. ”Vi är redan fullt engagerade i det arbetet”, sa han och hänvisade till de 200 miljoner euro som regeringen avsatte efter ursäkten för slaveriet 2023.
Omräknat blir det 2,3 miljarder kronor, en dryg tredjedel av kungahusets kolonipengar.
Läs mer:
Han fick ta över resterna av ett imperium. Dagens PS
Aktivisten Mitchell Esajas lämnar tillbaka sin kungliga orden från 2023.
”Ord om försoning och samhörighet räcker inte så länge den ekonomiska och rasmässiga ojämlikheten består”, sa han från Kormantse i Ghana.
Familjen Insinger lät forskare gå igenom arvet
Kungen är inte ensam om att vända på sina pengar, och det nederländska affärsmagasinet Quote beskriver i dag hur organisationer som National Committee for Responsive Philanthropy och Decolonizing Wealth Project tar emot ”rikemansbarn med skuldkänslor” och ger dem en färdig plan i fyra steg.
Först ska arvingarna reda ut var kapitalet kommer ifrån och be om ursäkt för skadan. Sedan väntar samtal med de drabbade grupperna och nya maktstrukturer i den egna stiftelsen.
Familjen Insinger har låtit Internationaal Instituut voor Sociale Geschiedenis utreda förmögenheten, som i dag går till filantropi.
”Firman Insinger & Co var ett av de mest framgångsrika och lönsamma bolagen i slaverisektorn”, skriver forskarna i rapporten som Quote citerar. Familjen tjänade många miljoner på plantagerna och på själva människohandeln.
”Vi känner ett ansvar att vara en del av läkning och återställande”, säger arvingarna Charlotte och Eline Insinger enligt Quote.
Decolonizing Wealth Project vill frigöra 1 000 miljarder dollar, drygt 10 000 miljarder kronor, i det organisationen kallar reparativt givande under de kommande tio åren. Deltagarna i dess nätverk representerar redan 13 miljarder dollar. Själv räknar organisationen målet till under två procent av det stora generationsskiftet, en summa som analyshusen strider om.
I en mätning för RTL som publicerades i dag säger 83 procent av nederländarna nej till skadestånd för slaveriet och 8 procent ja, enligt NL Times.
Bland högerpartiernas väljare, från VVD till FvD, är motståndet 99 procent, och även hos GroenLinks-PvdA säger hälften nej.
Bianca Groen Gallant, chef för kunskapsinstitutet NiNsee, sa till NOS att nästa steg måste bli ett samtal om gottgörelse.
”Vilken har effekten varit för dem som led den här stora skadan, och för deras ättlingar? Därifrån kan vi avgöra vad som krävs.”
