Dagens PS

Fyndet efter 2 000 år: 16 mumier och en hund hittade

Helge Nieswandt, till vänster, konservator, och professor Achim Lichtenberger, chef för arkeologiska museet vid Münsters universitet, placerar den omsorgsfullt restaurerade ”Münstermumien” bredvid sin sarkofag i en ny monter, måndagen den 8 november 2021. Den tredelade utställningen är tillbaka efter två års turné i Japan. Museets personal flyttade mumien från en transportlåda till montern. Mumien hade legat undangömd i museets magasin i årtionden innan den restaurerades och hade tidigare varit i en läroverks ägo. (Bernd Thissen/dpa via AP)
På bild: Helge Nieswandt, till vänster, konservator, och professor Achim Lichtenberger, chef för arkeologiska museet vid Münsters universitet, brevid ”Münstermumien” bredvid sin sarkofag den 8 november 2021. (Foto: Bernd Thissen / dpa via AP / TT)

Längst inne i sidokammare tre, i en grav i dödsstaden mitt emot Luxor, ligger kvarlevorna av en man och en kvinna. Tvärs över deras ben vilar en hund, omsorgsfullt mumifierad och placerad direkt ovanpå dem. Det var den detaljen som fick det spanska forskarlaget att stanna upp mitt i arbetet.

Kammaren i grav TT 209 innehöll 16 mumifierade människor, hunden och spridda kvarlevor efter ytterligare minst fyra personer, enligt studien som publicerades den 18 augusti i Frontiers in Environmental Archaeology.

Graven byggdes åt Nisemro, en högt uppsatt ämbetsman av nubiskt ursprung, och användes sedan om och om igen från den tjugofemte dynastin, år 754 till 30 före Kristus.

De tidigaste fick kistor, amuletter och importerade varor med sig. När golvytan tog slut restes senare kroppar på högkant och staplades ovanpå de gamla, i två tredjedelar av kammaren.

Röran visade sig ha regler

Genom att kartlägga exakt hur varje kropp låg, vad den vilade mot och vem som hamnat under vem kunde forskarna läsa av turordningen.

Varje ny begravning anpassades efter dem som redan låg där, något författaren Jared Carballo-Pérez beskriver som ett slags begravningsminne. Flera av de senare kropparna saknade kista men var ändå noggrant balsamerade. Bredvid dem stod upprättstående krukor som saknades i gravens tidigare skeden.

Läs även: Finska ”Google Maps för gravplatser” lanserat – Sverige ligger efter

Sverige har samma sorts gravar, fast äldre

Att lägga en hund bland sina döda är inget egyptiskt påfund. Sveriges äldsta begravda hund hittades på Almeö vid Hornborgasjön. Den låg i sovställning och täckt med rödockra för omkring 9 300 år sedan, enligt Länsstyrelsen i Västra Götaland.

De cirka 7 000 år gravfälten i skånska Skateholm har också ett tiotal hundar begravna i egna gravar. Flera med rödockra och gravgåvor som kronhjortshorn och flintknivar, enligt Historiska museet.

Att svensk forntid ofta var mer avancerad än skolboken påstår har Realtid skrivit om tidigare.

Hunden som ingen kan förklara

Forskarna kan dock inte med säkerhet säga vad hundens roll var. Antingen var det någons älskade husdjur, eller så hade hunden en rituell uppgift som vägvisare för de döda.

Samma frågetecken återkommer i svenska gravar, senast i en 9 000 år gammal grotta utanför Gotland.

PS analys

Kanske är det inte mer mystiskt än att någon ville begravas med sitt husdjur utan att det finns någon större mening. Det känns inte orimligt att man skulle vilja begravas med sin hund.

Det som är intressant i denna nyhet är framför allt att de som skötte grav TT 209 visste precis vilka som låg där och tog hänsyn till dem. Överfulla gravar har länge avfärdats som slarv eller som resultat av plundring. Att gå till djupare in på hur det systemet funkade, och vilka som kartlade de döda, hade också varit intressant att få veta mer om.

Läs även: Lovable-duon sålde en bråkdel och fick 100 miljoner var

Läs även: Ryssland byggde åtta 1-50U flygplan – fyra kan inte flyga

Mest lästa i kategorin