Trumps tullar ritar om den svenska handelskartan. Exporten till USA sjönk med 17 miljarder kronor på ett år, men företagen kompenserade genom att vrida affärerna mot Europa. ”Fler företag konkurrerar nu på samma marknader, vilket kan pressa marginalerna”, varnar Dun & Bradstreets expert.
Svenska företag styr bort från USA till Europa. Exporten faller 9,2 procent
Svenska företag har svarat på USA:s tullar genom att styra om sina handelsflöden. Det visar en ny analys från kreditupplysningsföretaget Dun & Bradstreet, baserad på Sveriges officiella handelsdata för 2024 och 2025.
Mönstret är slående. Exporten till USA föll med 9,2 procent, från 186,5 till 169,4 miljarder kronor. I andra riktningen ökade exporten till Danmark med 2,3 procent och till Polen med 5,2 procent. Totalt steg exportvolymerna svagt, med 0,8 procent.
Det tyder på att svenska företag i viss utsträckning lyckades behålla sina affärer, men på andra marknader.
Europa blev ventilen
Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor på Dun & Bradstreet, beskriver utvecklingen som en medveten omfördelning.
”Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade, vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning. Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrerar på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna”, säger hon.
Nedgången bekräftar den trend som Kommerskollegium varnat för, där svensk varuexport till USA föll historiskt kraftigt under 2025. Flera svenska storbolag har flaggat för att de överväger att flytta produktion till USA för att kringgå tullarna, medan andra satsar på att diversifiera mot EU och Asien.
Företagen fyllde lagren innan tullarna slog igenom
Importen från USA ökade paradoxalt nog med 20,3 procent. Men Dun & Bradstreets data visar att ökningen var koncentrerad till årets första månader, varefter volymerna sjönk successivt.
”Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom. Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer. Det pekar på en övergång från kortsiktig riskhantering till en mer långsiktig anpassning av leverantörskedjorna”, enligt Papadimitropoulou.
Bilden bekräftas av rapporter om att svenska exportbolag trots geopolitiskt kaos visar tillförsikt inför framtiden.
Skiftet mot dyrare produkter
Omställningen syns även i vad Sverige exporterar. Ädelmetaller ökade med 49,7 procent, flygkomponenter med 38,5 procent och kopparprodukter med 11,5 procent. I motsatt riktning sjönk exporten av fordon med 10,3 procent, mineralbränslen med 15,6 procent och järn, stål och papper med cirka 7-8 procent.
”Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor. Vi ser att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det, mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet”, avslutar Papadimitropoulou.
Utvecklingen sker när nya Trumptullar förbereds i sommar, något som kan tvinga fram ytterligare omställning bland svenska bolag som redan pressas av tullarna.
