Svenska produkter hamnar i Ryssland via Turkiet, Kazakstan och Indien, trots 21 sanktionspaket från EU. Nu granskar Riksrevisionen om regeringen och 19 myndigheter klarar att stoppa läckaget.
Riksrevisionen granskar hur svenska varor ändå når Ryssland
Riksrevisionen inleder en granskning av hur Sverige genomför sanktionerna mot Ryssland och Belarus. Bakgrunden är tecken på att vissa sanktioner kringgås systematiskt, uppger myndigheten.
Sedan invasionen av Ukraina 2022 har EU beslutat om 21 sanktionspaket. De omfattar frysta tillgångar, förbud mot export och import, restriktioner mot transporter och tjänster samt förbud för EU-medborgare att engagera sig i ryska bolag. I Sverige delar 19 statliga myndigheter på ansvaret.
”Vi vill ta reda på om regeringen säkerställt att myndigheternas uppdrag är tydligt definierade och om myndigheterna arbetar effektivt för att se till att sanktionerna efterlevs”, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Varorna tar omvägen
Rysslands ekonomi har tagit stryk, bland annat genom lägre oljeinkomster. Men enligt Riksrevisionen finns tecken på att sanktionerade produkter når Ryssland via export till länder som Indien, Kazakstan och Turkiet.
Bilden bekräftas av nio svenska myndigheter, däribland Tullverket, Säkerhetspolisen och Ekobrottsmyndigheten. I en gemensam lägesbild i november 2025 konstaterade de att den direkta exporten till Ryssland minskat kraftigt, men att ”det sannolikt förekommer omfattande indirekt export via andra länder i strid med sanktionsregelverket”.
”Vi har samtidigt ett mycket lågt inflöde av anmälningar om sanktionsbrott”, sade polismästare Johan Grenfors vid polisens nationella operativa avdelning när lägesbilden presenterades.
Finland dömer, Sverige utreder knappt
Anders Leissner, advokat och expert på internationell handel vid Vinge, har sagt till Dagens Juridik att det är ”väldigt mycket produkter som fortfarande hamnar i Ryssland på omvägar”. Han tror att mörkertalet är stort bland svenska och europeiska bolag som omedvetet exporterar varor som till slut hamnar i Ryssland eller Belarus.
Leissner har också påpekat att det saknas svenska domar om sanktionsbrott och att det finns ”knappt några utredningar”. Han jämför med Finland, där tullen redan i februari 2024 hade inlett 740 utredningar.
Skillnaden syns i domstolarna. I somras dömde Södra Karelens tingsrätt en finsk företagare till tre år och åtta månaders fängelse efter att han exporterat 135 lastbilar till Ryssland, deklarerade som transitgods till Kazakstan eller Turkiet. Värdet var 17 miljoner euro.
I Sverige utreder Säkerhetspolisen två män misstänkta för grovt sanktionsbrott. Den ene, en företagsledare från Västsverige, greps i maj. Enligt SVT ska industriella verkstadsprodukter ha förts ut ur landet med den ryska militärindustrin som misstänkt slutanvändare. Båda nekar. Sedan juni 2025 kan grovt sanktionsbrott ge upp till sex års fängelse.
Miljarder rinner genom EU
Läckaget är inte bara svenskt. Under årets första fem månader exporterade Ryssland varor till EU för nästan 10 miljarder euro, och ryska metaller fortsätter flöda in genom ett undantag som tillåter stålämnen fram till 2028.
Det Rusal-ägda raffinaderiet Aughinish Alumina på Irland ökade sin export till Ryssland från 243 till 376 miljoner dollar sedan 2022, trots att storägaren Oleg Deripaska är sanktionerad av EU.
Samtidigt bygger Ryssland ett parallellt betalningssystem som enligt Wall Street Journal hanterar betalningar för omkring 20 procent av landets utrikeshandel.
Även svenska tjänstebolag har pekats ut. Techbolaget Avinode används av ryska aktörer för att boka privatflyg i Europa trots EU:s flygförbud, enligt en granskning av SVT.
EU oenigt om förlängning
Granskningen inleds samtidigt som EU har svårt att hålla ihop sanktionerna. Medlemsländerna har ännu inte enats om att förlänga sanktionerna mot närmare 3 000 ryska personer och bolag. I går förlängdes listan bara en vecka, till 22 september, sedan Frankrike och Slovakien krävt att oligarkerna Alisjer Usmanov och Michail Fridman stryks.
EU-domstolen har dessutom nyligen slagit fast att det inte räcker att hänvisa till Rysslands auktoritära statsskick för att frysa tillgångar hos bolag med indirekta kopplingar till sanktionerade personer. Det krävs konkreta bevis på att en sanktionerad person faktiskt kontrollerar bolaget.
När EU-kommissionen i juni presenterade det 21:a paketet var ett fryst pristak på olja det centrala inslaget, tillsammans med 30 nya svartlistade fartyg i skuggflottan.
Riksrevisionens rapport ska visa om de 19 myndigheterna i praktiken klarar att täppa till hålen. Publicering är planerad till april 2027.
