Fenomenet har funnits tidigare men uppmärksammas nu mer i klimathotens tid. Det handlar om vad som kallas urbana värmeöar.
Forskare: Därför är städer farligare
Det kan låta oskyldig med urbana värmeöar, men beskrivs som ett dödligt fenomen.
Städer är betydligt varmare än landsbygd och när tre fjärdedelar av européerna bor i stadsområden blir så många också drabbade av effekterna.
Värme fångar mellan höga byggnader och absorberas av de stora mängderna asfalt och betong som finns i städerna. Värmen släpps sedan ut i luften igen. Det är en del i att städer är varmare än landsbygd.
Extremt varmt i stan? Köp en vit bil. Dagens PS
Stora städer värst
Större städer visar vad forskarna kallar starkare värmestress, enligt EU:s Copernicus Climate Change Service (C3S).
Centrala London och Paris, till exempel, registrerar regelbundet temperaturer på cirka 4 grader högre än på landsbygden på natten, skriver Euronews.
Värmeöar gör inte bara livet obekvämt, de kan också vara farliga. Höga temperaturer kan orsaka hälsoproblem som värmeslag och andningsproblem och bidra till klimatförändringar.
Forskning inom EU visar att högre temperaturer i städer på grund av värmeö-effekten var förknippade med 6 700 förtida dödsfall sommaren 2015.
Sedan dess har antalet ökat och vi har fått fler och fler värmerelaterade dödsfall.
Tidig värmebölja påverkar
Nu drabbas stora delar av Europa av en ovanligt tidig värmebölja, vilket gjort problemet mer aktuellt igen.
Forskare konstaterar att det vi kan göra är att förändra stadsmiljöerna. Naturlandskap fyllda med skogar, gräsmarker och floder absorberar eller behåller inte solens värme på samma sätt som stadsmiljöer.
Städer består vanligtvis av asfalt, stål och tegel – material som lätt absorberar ljus och omvandlar det till värme.
De tillåter inte heller vatten att rinna igenom dem, vilket gör att de inte blir nedkylda.
Värmen som absorberas av byggnaderna strålas tillbaka ut i luften på natten, vilket skapar en uppvärmningseffekt.
Städer byggs dessutom oftast med höga byggnader packade tätt ihop, vilket förhindrar luftflöde och ytterligare minskar byggnadernas förmåga att hålla sig svala.
Föroreningar från mänskliga aktiviteter som bilkörning och industri förstärker effekten.
10 procent till luftkonditionering
I denna onda cirkel ingår luftkonditionering och fläktar. Enligt Euronews förbrukar luftkonditionering och elektriska fläktar 10 procent av den globala elektriciteten, vilket bidrar kraftigt till utsläpp av växthusgaser och global uppvärmning.
Vad vi kan göra? Ja, lättare material reflekterar solljus, så att använda dessa i städer kan bidra till att sänka temperaturen.
Att måla hustak vita, i synnerhet, kan bidra till att hålla byggnader svala.
Vägar, trottoarer och parkeringsplatser kan målas med en grå beläggning för att sänka den totala temperaturen i en stad eller ort, enligt ett annat förslag.
Träd kan sänka temperaturen
Träd fungerar som naturens luftkonditionering genom att släppa ut vattenånga i luften.
De ger även skugga för människor och marken. Forskning visar att träd i städer kan sänka temperaturerna 2-10 grader beroende på lokala förhållanden.
Att plantera trädgårdar på hustak eller lägga till vertikala trädgårdar på byggnader kan bidra till att öka grönskan där utrymmet är begränsat.
Att lägga till mer vattenyta i städer kan också bidra till att kyla ner dem. Och, naturligtvis, att minska vägtrafiken i städer.
Nu försvinner världens största sjö. Dagens PS
