Professorns skratt efter fiaskot med finska kraftverket

“Jag tror det är rent önsketänkande. Jag tror 2045 är mera realistiskt”, säger Arne Kaijser vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm.

Det finns gott om internationella exempel på att kärnkraft tar tid att få igång. Och det kanske är tur. Det är många säkerhetsgenomgångar och tester som ska göras. Erfarenheter från Frankrike, Storbritannien och USA pekar i samma riktning, menar professorn.

“Får man något klart till mitten av 2030-talet är det en fantastisk framgång”, säger han till finska nyhetssajten svenska Yle.

Fortum planerar kärnkraft

Fortum utreder att bygga nya reaktorer i både Finland, Sverige och andra europeiska länder. Det rör sig om både stora reaktorer och vad som kallas för modulära reaktorer – mindre enheter som går snabbare att bygga.

Han menar också att det finns uran Arne Kaijser anser inte att kärnkraften kan utgöra någon stor del av lösningen på klimatproblemet ens globalt, även om till exempel Ryssland och Kina bygger nya kraftverk.

“Nej jag ser verkligen inte det. En orsak är att de uranfyndigheter man känner till inte kommer att räcka”.

Infrastruktur för energiförsörjning är klurigt. Kärnkraft går snabbt att bygga i diktaturer. Men säkerhetslagar och remissinstanser i demokratier gör processen trög. Och vilka som ska bygga de svenska kärnkraftverken är också en fråga, menar den kritiske professorn.

“Ja, det kan man verkligen undra. De som bygger mest globalt är (ryska statsägda) Rosatom. Men Rosatom måste vara politiskt omöjligt under lång tid framöver i Europa och i Norden”, säger han till Yle.