I västra Europa har skyfall orsakat svår översvämning och forskare menar att fler katastrofer väntar om ingenting görs.

ANNONS

Ett nationellt arbete med klimatanpassning pågår i Sverige och även fastighetsägare är skyldiga att undanröja risker. Tyskland, Nederländerna och Belgien har nyligen drabbats av svåra översvämningar där hus rasat samman och människor dött.

Även Sverige behöver anpassas till det nya klimatet. Boverket har uppdraget att samordna Sveriges nationella klimatanpassningsarbete för den byggda miljön, i arbetet ingår också Sveriges geotekniska institut, SGI, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, och länsstyrelsen.

Anpassa byggnader efter risker

”Vi måste sluta bygga för nära kust och vattendrag. Det bästa är att bygga på höjderna och inte i smeten. Och om man bygger nära vatten måste man ta hänsyn till riskerna och anpassa byggnaderna efter det”, säger Sofie Adolfsson Jörby, enhetschef för stad och land på Boverket, till Fastighetsnytt.

Sedan några år ansvarar kommunerna för att inkludera klimatrisker i sina översiktsplaneringar och länsstyrelsen kan häva detaljplaner om reglerna inte följs.

Öka andelen grönområden

Enligt Sofie Adolfsson Jörby är några bra åtgärder för att minska effekterna av klimatförändringar vid bebyggelse att öka grönområden, översilningsängar, infiltrationsbäddar samt gröna tak och väggar.

ANNONS
ANNONS

Hon säger att förtätning utan grönområden gör att regnet inte har någonstans att ta vägen och att hårda ytor gör luften varmare. För att kunna bevara och öka ytorna med grönområden behövs ett nära samarbete mellan fastighetsägare och kommun.

”Det räcker inte att kommunen planerar in grönska om förvaltaren sedan av exempelvis ekonomiska skäl ersätter den med asfalterad yta. Båda parterna måste inse fördelarna med grönområden, annars faller hela idén, säger Sofie Adolfsson Jörby till Fastighetsnytt.

Prioriteras inte framför bostäder

Fortfarande prioriteras inte grönområden framför bostäder i innerstäder där marken är dyr och Sofie Adolfsson Jörby menar att den typen av ekonomiska incitament är svåra att komma åt.

I Stockholm diskuterar nu fastighetsägare med länsstyrelsen pilotprojektet, Climate Improvement District, där fastighetsägare samarbetar med kommunen om en specifik plats med fokus på klimatanpassning av stadsmiljön.

Fastighetsägare skyldiga vidta åtgärder

Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, säger till Fastighetsnytt att diskussionen har tvingats vila på grund av pandemin men att man hoppas på att kunna återuppta den nu.

Fastighetsägare är i dag själva skyldiga att uppdatera sig om klimatrelaterade risker och vidta åtgärder som skyddar mot översvämning, storm, värme, ras och jordskred, och att återställa tomt och hus när det behövs. Enligt Rikard Silverfur är det dock svårt att undvika den typ av katastrof som inträffade i västra Europa.

ANNONS
ANNONS

Tio områden med stort behov

Enligt MSB och SGI finns det i Sverige ett stort behov av att förbättra kapaciteten att bedöma klimatrelaterade risker. Tidigare i år kom en samlad rapport med tio områden i Sverige med extra stor risk för översvämning, ras, skred och erosion.

”Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till en ökad kunskap och ligga till grund för lagstiftning, ansvarsfördelning och finansieringslösningar i det fortsatta arbetet med åtgärder för anpassning till ett förändrat klimat, säger Johan Anderberg, generaldirektör på SGI till Fastighetsnytt.

Läs mer: Varma år nu fyra gånger vanligare i Stockholm [Dagens PS]