Idag stöts och blöts svensk kärnkraft som energiproducent. Men programmet för kärnkraft i Sverige hade från början ett ytterst tudelat syfte.
Så här byggdes Sveriges kärnkraft upp
Anders Værnéus
Uppdaterad: 13 mars 2023Publicerad: 13 mars 2023
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Enrico Fermi är namnet du ska lära dig. Född 1901 i Rom och död 1954 i Chicago. Officiellt lär han för evigt vara förknippad med att vara mannen bakom världens första kärnreaktor.
Och i förlängningen också en av de absolut mest centrala personerna kring atombombens förverkligande.
Enrico Fermi kallas ibland Atombombens fader, men sanningen att säga så var han bara en av alla de fysiker som såg till att det vapenslaget blev till. (Foto: American Institute of Physics)
I grunden var han fysiker, som redan innan andra världskriget belönades med Nobelpriset i fysik 1938 för hans upptäckt att “bevisande att nya grundämnen som är radioaktiva åstadkoms genom bestrålning med neutroner”.
Emigrerade till USA
Efter att Italien 1938 fastställt speciella judelagar, emigrerade Fermi med sin judiska hustru Laura Capon, till USA där hans forskning fortsatte vid Columbia University.
Han blev snart också involverad i Manhattan-projektet med målet att utveckla den första atombomben.
Världens första kärnkraftsreaktor sattes i drift i Chicago. Då var målen militära men man förstod snart också att det fanns stora civila vinningar med utvinnande av energierna som delningen av Uran möjliggjorde. (Foto: KTH)
ANNONS
Parallellt med Manhattan-projektet, skapade han samtidigt reaktorn Chicago Pile-1 1942. Den första civila kärnkraft-reaktorn där andra syften med energiutvinning än de militära, kunde forskas på.
Atombomben Little Boy släpptes över Hiroshima den 6 augusti 1945 klockan 08:15. Den var tre meter lång, med en diameter på 75 cm och en vikt på knappt 4 ton och innehöll 60 kg Uran 235. (Foto: Wiki Commons)
ANNONS
Senaste nytt
Atombombshysteri
Efter att USA släppt de två atombomberna över Nagasaki och Hiroshima och på sätt tvingat Japanerna till kapitulation, startades en “atombombshysteri” i världen.
Det nya vapnet blev symbolen för både skräck och möjligheter och många länder satte igång egna projekt för att tämja den nya kraften, samt även ta reda på till vilka andra syften den kunde användas till.
Den svenska Atomkommittén. 1945. Längst ned till höger KTH-professorn Hannes Alfvén som sedermera blev Nobelpristagagare i fysik 1970. (Foto: KTH)
Så även i Sverige. Efter andra världskrigets slut bildades Atomkommittén med uppdrag att klarlägga ”hur atomkärnforskningen lämpligen bör organiseras” och att ”finna lämpliga metoder till tillgodogörande av atomkraften för fredliga ändamål”.
Det svenska kärnkraft-programmet
ANNONS
Parallellt med detta pågick också arbetet med det svenska kärnvapenprogrammet – om vilka möjligheter det fanns att ta fram en svensk atombomb ur egenproducerad Uran.
Man förstod snart att ett fullskale-experiment skulle vara den snabbaste och bästa vägen framåt. Därför bildades AB Atomenergi 1947, med uppdrag att konstruera experimentreaktorer samt utveckla metoder att utvinna uran från inhemska svenska fyndigheter.
25 meter under marken
Den första reaktorn beslutades att byggas i ett eget bergrum, 25 meter ned under den så kallade Vetenskapstaden på Drottning Kristinas väg i Stockholm och inom Kungliga Tekniska högskolans område.
R1 klar och i full drift. Den var inte större än såhär, men ack en så viktig del av det svenska kärnkraftsprogrammet. (Foto: KTH)
Här påbörjades bygget av Reaktor 1, R1 kallad, och klockan 18.59 den 13 juli 1954, gick reaktorn kritisk, vilket innebär att kärnklyvningen blev självgående.
Det var såhär som Sveriges första kärnkraftsreaktorer styrdes. Panelen flyttades till Tekniska Museet när R1 revs. (Foto: Tekniska Museet)
ANNONS
Levande forskningsprojekt
R1 kom mest att användas som ett levande forskningsobjekt för att studera egenskaper hos neutroner och andra partiklar, samt hur radioaktiv strålning fungerade.
Idag används den gamla reaktorhallen för mycket fredligare syften. (Foto: KTH)
1970 beslutades att stänga ned R1 och 12 år senare, 1982, revs den. Idag används reaktorhallen för kulturevenemang samt konferenser. Ett mycket fredligare syfte än att förbereda det svenska kärnvapenprogrammet, som tack och lov aldrig blev verklighet.
Läs mer här:
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
Anders Værnéus
Journalist, författare och expert på historia inom näringslivet, klassiska båtar och bilar.
ANNONS
Hej egenföretagare! Ekonomisk trygghet även för dig.
Vet du om att du som egenföretagare får värdefull rabatt på försäkringar och avtal som medlem i Unionen? Kontakta oss så berättar vi mer.
Läs mer
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
