Världens näst största rederi monterar ett rotorsegel på ett av sina fartyg från mitten av 2027. Besparingen är blygsam, men regelverket har gjort en 100 år gammal teknik lönsam igen.
Hundra år gammal teknik ska spara rederierna miljontals kronor i bränsle
Maersk har tecknat avtal med brittiska Anemoi Marine Technologies om ett fast rotorsegel, fem meter i diameter och 35 meter högt. Seglet monteras på ett fartyg i Lima-klassen, som lastar 8 700 containerenheter, och testas i reguljär trafik över Nord- och Sydatlanten.
Enligt rederiet är det första gången tekniken sätts på ett containerfartyg. Anemoi uppger att varje segel sparar omkring ett ton bränsle och tre ton koldioxid per dygn.
Vad seglet är värt för ett rederi
Lågsvavlig tjockolja kostade 688 dollar per ton i Rotterdam den 2 september. Ett linjefartyg ligger till sjöss ungefär 250 till 300 dygn per år. Besparingen hamnar då mellan 172 000 och 206 000 dollar, cirka 1,6 till 2,0 miljoner kronor.
Utsläppsrätterna lägger till mindre än man tror. 750 till 900 ton koldioxid till 83 euro per ton är värt 62 000 till 75 000 euro, men bara hälften räknas när fartyget går mellan EU och tredje land. Kvar blir ungefär 350 000 till 420 000 kronor.
Drygt två miljoner kronor om året, alltså.
Under en procent
Sätt det mot förbrukningen. Ett containerfartyg på 8 000 enheter drar omkring 150 ton bunkerolja per dygn i 21 knop. Ett ton motsvarar under en procent.
Anemoi marknadsför 5 till 30 procent lägre utsläpp, men den nivån kräver tre till fem rotorer per fartyg. Maersk beställer ett.
Regelverket driver fram tekniken
Timingen är ingen slump. Sjöfarten är fullt infasad i EU:s utsläppshandel från och med 2026 års utsläpp. Regelverket FuelEU Maritime ger dessutom vindassisterad framdrift en bonus som sänker ett fartygs beräknade utsläppsintensitet med upp till fem procent.
Samtidigt har tålamodet med de dyra alternativen tagit slut. Fler rederier beställer konventionella motorer och vill ha kärnkraft i stället, sedan kundernas betalningsvilja fallit.
Maersk, som skärpt sitt klimatmål till nettonoll 2040, uppgav i maj att energipriserna lastade på 500 miljoner dollar i månaden och att bolaget skickar notan till kunderna.
Vinden är den enda insatsvaran som inte kan prissättas uppåt.
Tekniken har prövats förr
Rotorsegel utnyttjar Magnuseffekten, som ger lyftkraft när en cylinder roterar i vinden. Den tyske ingenjören Anton Flettner byggde det första fartyget med roterande segel på 1920-talet.
Försöken har varit blandade. Viking Grace fick som första passagerarfartyget rotorsegel 2018, sparade 231 till 315 ton bränsle om året och fick seglet nedmonterat 2021 när testet var slut. Scandlines satte sitt första på Gedser-rutten 2020 och har det kvar.
Enligt branschorganisationen IWSA passerade den vindassisterade handelsflottan 100 större fartyg i juni 2026.
Svenskarna bygger vingar
Den svenska linjen är en annan. Rederiet Wallenius Wilhelmsen satte det första vingseglet från Oceanbird, ett samarbete mellan Wallenius Marine och Alfa Laval, på biltransportfartyget Tirranna i juni 2025.
Två segel av modellen Wing 560 monteras på Way Forward, som ägs av Wallenius Lines, i början av 2027. Ett vingsegel ska kapa förbrukningen med upp till tio procent på gynnsamma rutter.
Det vinddrivna biltransportfartyget Orcelle Wind, som presenterades 2021 och skulle vara i trafik 2025, är ännu inte byggt.
Ett segel, 707 fartyg
”Vindassisterad framdrift är en av flera lovande lösningar med potential att förbättra fartygens effektivitet och minska utsläppen”, säger Ole Graa Jakobsen, teknikchef för rederiet Maersks, i ett pressmeddelande.
Han kallar installationen en pilot som ska bygga praktisk erfarenhet och avgöra teknikens relevans. Maersk opererar 707 fartyg. Ett av dem får ett segel.
