De framställer sig som frihetliga entreprenörer som vill hålla staten borta. Men bakom retoriken finns en annan ambition – att själva få större inflytande över spelreglerna. Historikern Margaret O’Mara ser tydliga paralleller mellan dagens techmiljardärer och 1800-talets amerikanska rövarbaroner.
Historikern om techeliten:"De vill inte slippa regler – de vill skriva dem själva":
Vissa gillar techmiljardärer, andra avskyr dem.
Många har kanske föreställningen att de bör ge bort stora summor pengar bara för att de själva badar i cash.
Så är det också i vekligheten, där vissa ger bort stora summor.
Koll på techeliten
Alla vill dock inte ge bort sina pengar och en som har koll på läget hos techmiljardärerna är Margaret O’Mara, professor i historia vid University of Washington och författare till boken The Code: Silicon Valley and the Remaking of America.
Hon menar att bilden av personer som vill slippa staten och dess regler, är missvisande.
”Jag tror inte att techentreprenörerna är så libertarianska som de alltid utger sig för att vara”, säger O’Mara i en intervju med tyska Handelsblatt.
Sätter upp egna regler
Hennes slutsats är att delar av techeliten inte i första hand vill göra sig av med regler. I stället eftersträvar de regler som passar deras egna intressen.
”Dessa techvisionärer vill inte ha frihet från statlig reglering – de vill ha reglering efter eget tycke”, säger O’Mara.
Det är en viktig skillnad. Målet är enligt hennes beskrivning inte nödvändigtvis en värld utan regler, utan en annorlunda reglerad värld där teknikföretagen själva får större möjlighet att bestämma villkoren.
Jämför med rövarbaronerna
O’Mara ser historiska paralleller till USA så kallade rövarbaroner under den senare delen av 1800-talet.
Då skapade järnvägar, olja och stål enorma privata förmögenheter. Företagsledare fick en ekonomisk makt som också gav dem stort politiskt inflytande.
I dag är det i stället digitala plattformar, sociala medier, molntjänster och artificiell intelligens som utgör den nya infrastrukturen.
”1800-talets rövarbaroner liknar techeliten”, säger O’Mara.
Hon varnar samtidigt för att avfärda techmiljardärernas mer långtgående idéer som fantasier. De har både pengarna och inflytandet för att försöka omsätta åtminstone delar av dem i praktiken.
Historien visar inte exakt vad som kommer att hända med dagens teknikjättar. Men parallellen med rövarbaronerna visar ett återkommande mönster: ny teknik skapar enorma privata förmögenheter och maktkoncentration – och därefter börjar striden om vem som ska skriva reglerna.
I ett inlägg på sin egen Substack skriver hon vidare att antalet amerikanska techförmögenheter, deras storlek och deras globala inflytande under 2000-talet redan vida har överträffat rövarbaronernas epok.
AI sker för snabbt
Hon har samtidigt lagt nya bokplaner på hyllan, AI-racet går just nu alldeles för snabbt för att kunna beskrivas ur ett historiskt perspektiv menar hon.
Hon konstaterar samtidigt att ingen ännu vet hur den nuvarande epoken kommer att sluta.
O’Mara drar därför inte slutsatsen att utvecklingen måste följa samma bana som för hundra år sedan.
Tvärtom påminner hon om att amerikanska institutioner tidigare har förändrats under hårt tryck och att politiska och sociala förändringar ibland har kommit både snabbt och oväntat. Rättigheter som en gång framstod som otänkbara har blivit verklighet och ny teknik har i många fall förbättrat människors liv.
Kollektivt agerande kan också förändra samhällets riktning framöver, uppger hon.
Läs även:
Techjättarna ställs mot väggen i Irland – kan få följder för hela EU. Dagens PS
Kina tiger om AI-riskerna trots oron från USA:s techbjässar. Dagens PS
