Shuji Nakamura fick Nobelpriset för det blå LED-ljuset som revolutionerade belysning och skärmar. Nu satsar 72-åringen allt på att lösa världens energiproblem. Hans bolag Blue Laser Fusion planerar en pilotreaktor som kan driva hundratusentals hem, och backas av Softbank och Toshiba.
Han gav oss LED-lampan – nu vill nobelpristagaren lösa världens energiproblem
Det blå LED-ljuset möjliggjorde vita lampor, moderna bildskärmar och smartphones. Japansk-amerikanske fysikern Shuji Nakamura fick 2014 Nobelpriset i fysik för genombrottet, tillsammans med Isamu Akasaki och Hiroshi Amano.
I en ny CNN-intervju berättar 72-åringen att han inte har någon plan på att sluta. Tvärtom. Nästa projekt ska bli större än LED: han vill tämja fusionsenergi med laser och ge världen en närmast oändlig energikälla.
Lasertekniken han själv uppfann
År 2022 grundade Nakamura bolaget Blue Laser Fusion i Goleta, Kalifornien. Tekniken bygger på samma galliumnitrid-material som hans blå LED, fast i en helt ny tillämpning.
Kärnan är en optisk förstärkningskavitet. En högenergilaser skjuter mot en liten pellet med vätgasisotoper. Laserpulsen förstärks i kaviteten innan den träffar bränslet, vilket skapar de extrema temperaturer som krävs för fusion.
Bolaget har i tester nått en förstärkningsfaktor på cirka 60 000 och siktar mot 100 000.
Till skillnad från de flesta fusionsbolag satsar Blue Laser Fusion på aneutronisk fusion med proton-bor som bränsle i stället för konventionellt deuterium-tritium. Reaktionen producerar nästan inga neutroner, vilket förenklar reaktordesignen och minskar radioaktivt avfall.
Drygt 660 miljoner kronor i ryggen
Bolaget har hittills rest totalt 62,8 miljoner dollar, motsvarande drygt 660 miljoner kronor. Den senaste seed-rundan på 37,5 miljoner dollar stängdes med investeringar från Softbank, japanska handelskonglomeratet Itochu, Yusaku Maezawas fond samt riskkapitalfonderna JAFCO Group och SPARX Group. Den sistnämnda förvaltar bland annat Toyotas Mirai Creation Fund III.
Blue Laser Fusion samarbetar med Toshiba Energy Systems och Tokyo-baserade YUKI Holdings kring reaktorutveckling.
Bolaget har även fått stöd genom det amerikanska energidepartementets INFUSE-program, i samarbete med Caltech.
Planen är att bygga en pilotreaktor på en gigawatt nära Santa Barbara senast 2032. Det skulle räcka för att driva hundratusentals hem.
Fusionsboomen och miljarder för ny energi
Nakamura är långt ifrån ensam. Privata investeringar i fusionsenergi har nått rekordnivåer. Commonwealth Fusion Systems, med Nvidia och Google bland investerarna, stängde en runda på 3,85 miljarder dollar i maj 2026 och har rest totalt cirka 6,85 miljarder dollar.
Helion Energy, värderat till 15,5 miljarder dollar efter sin senaste Series G-runda, har börjat bygga anläggningen Orion i Washington som ska leverera el till Microsofts datacenter från 2028.
Skepsisen är dock stor. En studie publicerad i Nature Energy 2026 visar att ingen fusionsreaktor någonsin producerat netto-el.
John Holdren, tidigare vetenskapsrådgivare åt president Obama, bedömer att kommersiell fusion inte blir verklighet före 2050.
Tritiumproduktionen i kommersiell skala är fortfarande oprövad, och litium-6 som krävs produceras i dag nästan uteslutande i Ryssland och Kina.
Från omöjligt till Nobelpris, igen?
Nakamuras blå LED avfärdades som omöjligt av branschen. Det ledde till ett teknikskifte värt hundratals miljarder dollar inom belysning. Nu försöker han upprepa resan, fast i en långt svårare domän.
”Blue Laser Fusion har den bästa fusionsteknologin enligt min bedömning för att nå kommersiell fusion till 2030”, sade Nakamura i en intervju 2025.
Naivt optimistiskt, eller en uppfinnarhjärna med track record? Det beror på vem man frågar.
Få personer har gått från omöjligt till Nobelpris så snabbt som Nakamura. Det gör hans nästa satsning värd att följa.
Solenergi har gått om alla fossila bränslen som världens största enskilda energitillskott. Ändå driver teknikjättarnas AI-satsningar ett elbehov som sol och vind inte kan täcka ensamma.
Fusion, om det funkar, löser ekvationen och stora delar av världens framtida energibehov
