Rolls-Royce har certifierat en uppgraderad version av sin Trent XWB-84-motor för Airbus A350. Flygbolag med 20 plan i flottan kan spara uppåt 9 miljoner dollar årligen, motsvarande runt 95 miljoner kronor.
Rolls-Royce kan spara flygbolag 100 miljoner kronor om året
Den brittiska motortillverkaren har investerat drygt 14 miljarder kronor i ett moderniseringsprogram för Trent XWB, en av de mest använda motorerna på långdistansflygplan.
Resultatet heter Trent XWB-84 EP (Enhanced Performance) och fick europeiskt typgodkännande av EASA i december 2024. Delta Air Lines blev första operatör att sätta motorn i reguljär trafik i maj 2025.
Nu börjar de ekonomiska effekterna synas.
Nästan dubbelt så bra som målet
Det ursprungliga målet var att sänka den specifika bränsleförbrukningen, SFC, med 1 procent. Utfallet blev nästan dubbelt så bra.
Driftdata från de 34 EP-motorer som i dag flyger hos Delta Air Lines, Singapore Airlines och Turkish Airlines visar i snitt 1,8 procent lägre bränsleförbrukning.
Det motsvarar en besparing på cirka 450 000 dollar per flygplan och år, eller 9 miljoner dollar för en flotta med 20 Airbus A350. Motorerna är på väg att passera 100 000 flygtimmar under sitt första år i drift.
FlightGlobal, flygindustrins ledande facktidning, har oberoende bekräftat resultaten. Delta beställde i januari ytterligare 30 EP-motorer, en signal om att prestandan håller även i praktiken.
”Det här bevisar att investeringarna i vår Trent-familj levererar verkliga resultat för kundernas effektivitet och hållbarhet”, säger Adam Davies, Director Commercial Aviation på Rolls-Royce.
Regulatoriskt tryck ökar vikten av varje procent
Siffrorna handlar inte bara om lönsamhet. Varje procentenhet lägre bränsleförbrukning innebär direkt lägre koldioxidutsläpp, i en bransch under hårdnande regulatoriskt tryck.
Från och med i år har EU helt fasat ut gratistilldelningen av utsläppsrätter för flyget. Flygbolagen betalar nu för samtliga utsläpp inom europeiskt luftrum.
Sedan 2025 kräver ReFuelEU Aviation-förordningen att minst 2 procent av allt flygbränsle vid större EU-flygplatser ska vara hållbart flygbränsle, SAF. Priset på SAF ligger tre till fyra gånger högre än konventionellt Jet A-1.
Varje teknisk förbättring som minskar den totala bränslenoten blir därför affärskritisk.
Mitt i en bränslekris
Uppgraderingen blir aktuell i ett ansträngt läge. I april rapporterade Dagens PS att Europa bara hade sex veckors flygbränslereserver till följd av blockaden i Hormuzsundet.
Spotpriset på flygbränsle har under våren 2026 fördubblats och flygbolagen har börjat lägga bränsletillägg på biljettpriserna.
Bränsle utgör runt 30 procent av ett flygbolags driftskostnad. Motoreffektivitet är inte längre en marginalfråga utan en resultatfråga.
Rolls-Royce satsar bredare
Trent XWB-84 EP är certifierad för drift med upp till 50 procent SAF-inblandning. Målet är 100 procent. Parallellt driver Rolls-Royce forskning kring alternativa drivmedel.
2022 testade bolaget tillsammans med EasyJet en jetmotor driven av ren vätgas vid NASA:s testanläggningar och nådde full starteffekt.
Rolls-Royce-aktien har utvecklats starkt under 2026. Civil luftfart, små modulära kärnreaktorer och en datacenterverksamhet som analytiker kallar en dold tillväxtmotor driver kursen. P/E-talet har passerat 36, högre än de flesta konkurrenter i sektorn.
Nordiska flygbolag kan dra nytta
SAS tog i maj emot sitt första Airbus A350, döpt till ”Frederik Viking”, för sin nya långlinje till Seoul. Planet är en del av SAS flottförnyelse mot modernare och mer bränsleeffektiva flygplan.
Huruvida SAS och andra nordiska operatörer väljer EP-versionen till framtida motorbeställningar återstår att se, men incitamenten ökar i takt med bränslepriserna.
Teknik som köper tid
Flygindustrin har inget snabbspår till nettonollutsläpp. Elflyg fungerar enbart på korta sträckor. Vätgas i kommersiell skala ligger årtionden bort. SAF-produktionen täcker en bråkdel av behovet.
Motoruppgraderingar som Trent XWB-84 EP spelar en underskattad roll. De levererar mätbara utsläppsminskningar med befintlig infrastruktur, samtidigt som de stärker flygbolagens marginaler och klimatavtryck.
Det är i sig ingen revolution, men det är en typ av stegvis ingenjörsförbättring som faktiskt gör skillnad.
