Små modulära reaktorer (SMR) hyllas som kärnkraftens framtid, men en färsk granskning visar nu att tusentals enheter måste säljas innan kalkylen går ihop. Vi förklarar vad det betyder för Vattenfall och svenska aktiesparare.
Kärnkraftsdröm i kras – 3 000 reaktorer krävs för lönsamhet
Politiken har förälskat sig i de små modulära reaktorerna, så kallade SMR, som ska byggas på löpande band och rädda industrin från elbristen.
En färsk granskning från den tyska strålsäkerhetsmyndigheten BASE punkterar nu visionen med en brutal siffra: Omkring 3 000 reaktorer måste säljas innan produktionen ens börjar bli lönsam.
Det kan jämföras med de 417 traditionella reaktorer som var i drift i världen 2024, enligt IAEA:s Power Reactor Information System.
Dagens PS har tidigare granskat varför svenska elkonsumenter betalar bland Europas högsta priser trots ett välutbyggt nät, och varför kärnkraft inte ensam räddar Sverige på kort sikt. SMR-debatten är nästa kapitel i samma berättelse.
Vattenfall står mellan två leverantörer
Vattenfall går vidare med amerikanska GE Vernova och brittiska Rolls-Royce SMR för utbyggnaden vid Ringhals via dotterbolaget Videberg Kraft. Staten söker nu majoritetsägande dit.
Valet står mellan fem BWRX-300 från GE Vernova och tre Rolls-Royce-enheter på 470 megawatt vardera. Den planerade kapaciteten ligger runt 1 500 megawatt och den första reaktorn ska vara i drift i mitten av 2030-talet. Det framgår av Vattenfalls pressmeddelande från 21 augusti 2025.
Som Realtid bevakat när Vattenfall tog de första stegen mot ny kärnkraft vid Ringhals är upplägget centralt för svensk basindustri.
Franska föregångaren fick lägga ned
Den franska föregångaren och parallellen oroar.
Nuward, en dotter till EDF som länge betraktades som en kompakt och innovativ SMR-design, skrotades 2024 efter att bygg- och produktionskalkylerna spruckit. Bolaget gick tillbaka till konventionell reaktorteknik.
Samma sak har hänt amerikanska NuScale, som Time Magazine rankade som en av 2022 års bästa uppfinningar. När betong- och stålpriserna sköt i höjden 2023-2024 drog sig huvudbeställaren ur och bygget i Idaho lades på is. NuScale flyttar nu fokus mot Tennessee med sikte på drift år 2030.
Sverige lider av kompetensbris och
För svensk del är BASE-kalkylen särskilt besvärande. Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet och föreståndare för kompetenscentret ANItA, har i en intervju med Energiforsk konstaterat att de svenska kärntekniska utbildningarna inte räcker till och att landet ”behöver bygga upp kapaciteten inom fältet på nytt” inför en utbyggnad av Videberg Krafts storlek.
Lägg därtill att ingen BWRX-300 ännu är färdigställd. Den första byggs vid Darlington i Ontario med planerad drift 2029. Rolls-Royces SMR har inte påbörjat byggnation alls tidigare. Den svenska reaktorn blir alltså en av de första i serien oavsett val.
På bredare front planerar 15 europeiska länder sammanlagt 54 SMR-projekt, enligt World Nuclear Association. Sverige tillhör de mest aktiva tillsammans med Polen och Tjeckien.
Bara hälften har dock konkreta platser utpekade. Tyska BASE konstaterar samtidigt att massproduktionseffekten kräver så stora serier att de ”knappast är realistiska under överskådlig tid”.
Techjättarna pressar in kapital, men risken kvarstår
Google har redan säkrat framtida kapacitet från Kairos Power. Amazon stöttar flera SMR-utvecklare med målet att få ren ström till datacenter i början av 2030-talet.
Samtidigt växer experimentella koncept med natrium-, bly- och smältsaltkylning. Dagens PS rapporterade nyligen om att smältsaltreaktorerna tog ett avgörande steg mot kommersialisering under veckan.
Samtidigt lämnade svenska Blykalla nyligen in en historisk ansökan om sex blykylda reaktorer. Även Studsvik lämnade in en ansökan om att bygga fyra till sex SMR-reaktorer utanför Valdemarsvik tidigare i år.
Det placerar Sverige tydligt på den globala kartan över kärnkraftsvilliga länder.
Analys: Så påverkas svenska sparare
Aktier kopplade till Rolls-Royce, GE Vernova och svenska energi- och industribolag kommer att svänga på politiska besked snarare än på vinster det närmaste decenniet.
Räknat i kronor handlar statens åtagande för kärnavfallsprogrammet om upp till 122 miljarder kronor i 2026 års prisnivå. Det är med ett bemyndigande på ytterligare 61 miljarder för eventuella fördyringar fram till år 2159, enligt regeringen.
Kostnaderna ska fördelas mellan staten och investerarna i ny kärnkraft. Det innebär att en betydande risk hamnar på skattebetalaren om fler aktörer än Videberg Kraft inte ansluter sig till programmet.
Att tyska staten samtidigt säljer Uniper, som äger stora delar av svensk vatten- och kärnkraft, ökar känsligheten ytterligare.
BASE-rapportens 3 000-tröskel är ett kapitalproblem. Den som köper SMR-exponering i dag betalar för en option på 2040-talet, inte för en kassaflödesmaskin.
Investerare bör behandla Rolls-Royce och GE Vernova som energiaktier med stor politisk risk. Den verkliga vinnaren blir den som tillverkar betong, stål och turbiner för reaktorerna när de väl är på gång.
Läs även: Forskare: Solpaneler ska få det att regna i öknen
