Sommarsäsongen är här och produktionen slår rekord, men elnäten håller inte takten. Det är inte längre bristen på grön el som är utmaningen, utan vart den ska ta vägen.
Europas solkraft: "Elektricitet slösas bort"
Dagens PS har länge bevakat hur solkraften har blivit Europas viktigaste buffert mot höga energikostnader. Den bilden blir mer och mer komplicerad. Nu visar färsk data att den europeiska solbommen har nått en ny och kritisk fas: Näten klarar inte av volymen.
Enligt beräkningar från Bloomberg väntas runt 40 terawattimmar ren el gå till spillo de närmaste månaderna. Det är ungefär vad hela London förbrukar på ett år. Jämfört med 2025 är det en ökning med en fjärdedel.
Anledningen till detta är inte enbart dålig planering, utan även att solkapaciteten vuxit snabbare än allt annat, såsom infrastruktur.
Kannibalisering pressar lönsamheten
Europa har i dag installerat solkapacitet på runt 490 gigawatt. Det är mer än gas, kärnkraft och kol sammantaget. Bara i år väntas ytterligare 80 gigawatt tillkomma, motsvarande sex nya paneler varje sekund. Men det är just den takten som skapar problemet.
Under våren 2026 har elpriserna vid flera tillfällen sjunkit under noll i Europa. Det betyder i praktiken att producenter ibland måste betala för att bli av med sin el. I Tyskland och Frankrike noterades timpriser ned mot minus 500 euro, eller cirka 5 450 kronor, per megawattimme under påsk och 1 maj.
Det är en marknadssignal som i grunden sänder ett illavarslande budskap till investerare: Den affärsmodell som gällde efter energikrisen håller inte längre.
Fenomenet kallas solkannibaliseringseffekten. Mer sol pressar priset just när sol producerar, vilket successivt urholkar avkastningen för alla som har pannor på taket eller solparker i söder.
För mycket sol, för lite nät
Sverige producerar runt 70 procent av sin el från förnybara källor och är normalt nettoexportör, vilket gör oss känsliga för vad som sker på kontinenten. När tyska och spanska nät tvingas koppla bort solkraft minskar exportmöjligheterna norrut.
Det påverkar direkt Nord Pool-priserna och landar på svenskarnas elräkning.
Batterier och nätinvesteringar är flaskhalsar
Europas lagringskapacitet väntas fyrdubblas till år 2030, enligt BNEF, men är fortfarande otillräcklig på kort sikt. Svenska Vattenfall planerar att kombinera sina solparker med batterilager. Det är en strategi som börjar bli branschstandard men som tar tid att skala upp.
PS analys: Det är inte solkraftens tillväxt i sig som är problemet, utan det är att infrastrukturen runt den aldrig fick samma prioritet. Det är nu vi ser räkningen.
För börsinvesterare är den viktiga informationen att rena solproducenter utan lagringskapacitet går in i ett tuffare klimat, medan bolag som äger nätverk och batteriinfrastruktur sannolikt är de som har vinden i ryggen.
Vattenfall och E.ON är i bättre position än rena solaktörer, men frågan är hur snabbt de hinner investera.
Läs även: Intervju om Northvoltfallet med författaren Gunnar Lindstedt
Läs även: Airbus söker ny stridsflygspartner – har Saab i siktet
